Aftonbladet – 4 april 1870, sida 2

tag af Hill. !Och ni vet sjelf huru pass mycken upplysning vi skulle vinna af henne. Med undantag af honom, bör pi säga, rättade mig mrs Penn. Med alla sina synder ir Harry Chandos likväl en gentleman och skulle gitva er ett ärligt svar, Jag skakade på hbufvudet. Icke anstod det mig, den unga, objudna gästen, att utförska förhållanden som jag visste att man önskade hålla hemliga. Jag sade det åt mrs Penn. Ni är alltför pedantisk, miss Hereford; just som en nyss utsluppen skolflicka. Se här, tillade hon och vände sig hastigt till stt bord, detta är min arbetslåda. Jag skall visa er hvar spetsen låg. Lådan var särdeles yacker, af sköldpadd med silfverinläggningar och inuti klädd med blått sammet; sax, fingerborg, pryl och en liten knif voro af guld. Det törandrar mig att man icke tog dessa i stället för spetsen.n Det vågade de inte, sade mrs Penn. Sel tillade hon och upplyfte öfra atdelningen, der låg den. Det var verkligen en vacker spets och jag är ledsen öfver att ha förlorat honom.n : Fräsandet af en sidenklädnving underrättade oss om att mrs Chandos kom i galleriet. Hon gick in i sina rum och mrs Penn skyndade efter henne. Vid dörren till vestra flygeln stod mr Chandos; som det tycktes hade han följt mrs Chandos ut derifrån. Han såg oss båda kommå ut från biblioteket. Hvar hån den dagen åt sin middag, det vet jag icke. Min var förbi och bordet. afdukadt, innan jag återsåg hbnom. Jag hade då varit uppe efter en bok och mötte honom i förstugan; han följde mig in i eksalen och kastade sig ned i en ländstol med en åtbörd af obeskriflig trötthet,