Aftonbladet – 1 april 1870, sida 4

berättar, att regeringen lär förbereda en proposition om en extraordinär årlig statspension åt m:ime Niel, enka efter den förl. år aflidne krigsministern, till ett belopp af 20,000 francs.! Tidningen anmärker, att lagen af den 11 April 1831 bestämmer pensionen åt enkor efter marskalkar till 6000 francs Och meddelar derjemte följande intressanta upplysnin; rörande de inkomster marekalk Niel haft från den 25 Januari 1859, då han ttnämndes till r 1859 i 100,000 fres. Från 1860 till 1866... 1,141,000 (Efter 163,000 francs DÅ ir, nemliN som marskalk 30,000, fenator ,000, extra såsom Militärbefälhafvare i Toulouse 40,000, representationskostnader 48,000, kanslikostnader 12,000, såsom storkors af hederslegionen 3000, oberäknadt boställe, foder åt sina hästar m. m. Åren en 1868, och 7!, mån. af (Efter 193,000 francs pr år, nemligen som marskalk och senator 60,000, som krigsminister 130,000, storkors af hederslegionen 3008, utom ae foder åt sina hästar mm. Toalbölopp, af lön från 1859 till den 13 Aug. 1869. -. 1,747,000 fres. Således har marskalken, att räkna åren före 1859, uppburit af staten den enorma summan af 1,747,000 francs! Marskalken och marskalkinnan ha lefvat ganska mt, heter det i Toulouse, högst ha de utgifvit 60,000 francs pr år, och om man beräknar att åren 1859—69 kostat.... sw -633,000 frts, som torde vara det höpsta, k ers stå, om denna summa afdrages från 1,747,000 1,114,000 fres, en og begär man 20,000 francs pension åt hans enka . Tappre officerares enkor få, enligt lagen, pensioner till belopp af 1950 francs (divisionsgenerals-) 1300 (brigadgenerals-) Tesp. 95, 780, 648, 530 francs (öfverste-, öfverstelöjtnants-, bataljonschefsoch kaptens-). Och dessa pensioner äro vänligtvis dessa enkors enda resurser. Om någon pension bör afslås, slutar Sigcle, så år det väl denna. — Den siste ättlingen af familjen Crillon; så ryktbar i Frankrike, har i dessa dagar aflidit i Paris. En af hans förfäder, den tappre Crillon,, Henrik IV:s samtida och vån, är isynnerhet bekant för sitt mannamod, sin Dona pTtn och sitt ädelmod. Det var han, som, då han en gång i kyrkan hörde en predikan om Kristi lidanden, sprang upp, svängde sitt svärd och ropade: Hvar fanns h rM Crillon? och det Var till honom Henrik IV en gång skref: Gå bort och häng dig, täppre Crillon, vi hafva segrat och du var icke tillstädes,. — Marie Gerard Louis Felix de Balbes och Berton, hertig af Crillon och af Mahon, blef född i Paris år 1782, inträdde 1814 bland Ludvig XVIII:s musketörer och blef efter sin faders död 1820 pair af Frankrike och under spanska fälttåget 1823 — Såsom sträng legitimist tog han afsked rån hären efter Julirevolutionen 1830 och visade sitt sinnelag genom att vid de talrika illuminationer som Sedan -egde rum adrig illuminera sitt gamla familjpalats, som låg vid;Place Louis XV och som derigenom bildade en skriande motsats till den starkt upplysta marinministårens byggnad, som låg tätt invid. — Legitimisterha sade derför: Huset Crillon lyser genom sitt mörker. År 185 tvang man emellertid den gamle hertigen att illu-. minera; ty man hotade honom med att man eljest skulle expropriera hans hus. Hans yngre bror, som vat född 1787, tjenade i den franska hären under Napoleon från 1809 till 1814 och hans äldsta bror, som var Grand af Spanien och hade inått i spansk tjenst, hade er enligt Ferinand VII:s önskan, beklädt embeten under: Joseph Bonaparte i Spanien, af hvilken anledning han emellertid efter 1814 blef förvisad från detta land. Den nyss aflidne hertigen blef begrafven i Crillon vid Beauvais hos sina förfäder och då han var den sista ättlingen af sitt hus blef dettas gamla vapensköld nedlagd i grafven med honom. — Från folkräkningen i Petersburg sistlidne December meddela ryska blad några lustiga detaljer. Så hade en gårdsegare återsändt hushållslistorna med den förklaring; att han icke våPet tillställa dem sina hyresgäster, emedan desse alla äro — generaler. Bland olika trosbekännare funnos äfven sådana af finsk trosbekännelse. Bland damernas åldersår voro talen på 9, såsom 19, 29, 39 etc., och isynnerhet 29, alldeles på gp oe ligt öfvervägande, hvilket förklaras af deras fruktan att öfverskrida de fatala tiotalen. I kolumnen: sysselsättning förekommo uppgifter. sådana som: barn, — lär sig att gå; ligger på sängen; slår dank; idkar tjufnad o. 8. v.. IT allmänhet anses dock uppgifterna särdeles samvetsgrant afgifne. och resultatet således fullt tillfredsställande. Summan af Petersburgs invånare är enligt denna räkning i rundt tal 700,000. — Utomordentlig uppfinning. :En:amerikanare har upptäckt något spitternytt på artilleriväsendets område. Det består af en stor cylinderformig projektil, hvilken åter ensam för sig utgör en liten refflad kanon, innehållande en krutaddning och en 12-pundig kula samt försedd med en lunta som efter en viss tid antänder den flysande apparaten, då dennas kraft att ila framåt ir uttömd! Uppfinnaren tror sig på detta sätt kunna bestryka en sträcka af 7—10 mil: Försök som ansjällts i Fort Monroe lära ha till en viss grad lyckats. De amerikanska bladen gyckla emelertid öfvermåttar med: uppfinningen ooh råda reeringen att utbilda systemet så långt, att man ing vid krigstillfällen kan lugnt sitta hemma vid spiseln och derifrån bombardera Peking och andra fjerran belägna platser; alltid dock förutsatt, att man kunde förhindra sådana skjutvapen från att rundtomkring jorden komma tillbaka och wställa förödelse hemmas: — Mozarts Zerlina. , 1 Milano har i dagarne vlidit vid 102 års ålder madame Codesaca, den rackra Saporiti, som för 82 år sedan i Prag skaoade Zerlinas roll i Mozarts Don Juan — hon den örsta: som sjöng Batti, batti, o bel-Mazetto, hon som så förstod mästaren. Hon dog bortglömd, men hon hade: fått lefva länge nog för att beritna att Don Juan, som hon såg uppstå, förblef ika ung och frisk som på första dagen: hon såg vå och åttio år gå till ända öfver mästerrerket. — Lycklig urmakare. En tysk urmakare, Wagner, som nedslagit sina bopålar bland ryssarne Taschkent, hade nyligen blifvit efterskickad af chanen i Kokhband för att reparera dennes ur, vilka alla voro förstörda, emedan ingen förstod ig på dem. Wagner gjorde goda affärer. Han ärde khaven huru man skulle draga upp uren och ick sig rikliga skänker, bland annat nå ,ra dyrbara rockar och en sadlad häst. Dess: utom realiserade khanen hela: hans urlager, geom att distribuera det bland landets stordigniärer, hvilka nu alla gå med ur. — Kimpalek. Till Ryska Börstidningen skrifres från an om en upprörande. händelse, som ler tilldragit sig sista dagen före fastan. Klockan ex på eftermiddagen samlades på en öppen plats ramför en kyrka, enligt urgammal rysk sed, till mynäfvekampen hop tatarer och ryssar öfver wundra till antalet; beväpnade med knölpåkar af ktningsvärda dimensioner. Hopen fördelade sig två afdelningar och nu vidtog en strid på lif och löd. Snart nog begynte emellertid ryssarne draga ig tillbaka, sprungo in på en gård och tillslöto vortarne efter sig, men tatarerna hade ögonblickigen utslagit portarne och störtade in på gården,