Aftonbladet – 1 april 1870, sida 2

— Säjvaller och förtal. Huru långt dessa båda odygder kunna urarta och hvilken nedrig beskaffenhet de understundom kunna antaga, har man i dagarne ett färskt exempel på från Umeå samhälle. Den 22 sgistl. Februari afled under svåra magplågor bryggmästaren vid dervarande bryggeriaktiebolag Franz Höldobler efter blott en dags sjukdom, och sedan hatrl, som det berättas, ett par gånger före sin död yttrat misstankar att han blifvit förgiftad. För ungefär 14 dagar sedan började man inom små förtroligare kretsar hviska om, att Höldobler verkligen icke skulle ha dött en naturlig död; den trängre krets, hvarigenom ryktet först gjorde sin rund, antog småningom alltmer utvidgade former, och slutligen var man så säker på sin sak, att man, eburu i förtäckta ordalag, till och med kunde utpeka den person, som vore skyldig till brottet och — märk! — de motiver, som förledt honom dertill. Men hvad händer! Stadens fiskal anmäler förhållandet hos länsstyrelsen och begär medicolegal besigtning å Höldoblers döda kropp. Länsstyrelsen förordnar om obduktion och en sådan undersökning har nu egt rum, utan att lemna minsta stöd åt det elaka ryktet, enär Höl dobler aflidit af helt annan orsak. Berättelsen om förgiftningen lärer nu emellertid cirkulera kring landsbygden iall dess vederstygglighet, och sanno likt skall sanningen icke så lätt som ryktet sattes i gång segra öfver förtalet.