Aftonbladet – 30 mars 1870, sida 4

BLANDADE ÄMNEN. En legend från Gustaf II Adolfs tid berättas ännu i Erfurt uti Tyskland. En korre spondent till Norrköpings Tidningar har besökt staden, och vid ett besök i det hus, der den store kungen jemte sin gemål några dagar före fältslaget vid Lätzen bodde, hört denna legend. Rummet i det hus, hvarest Maria Eleonora mottog kurirens underrättelse om sin store makes död, förevisas ännu, likaså drottningens sängkammare, Den dimmiga, ödesdigra morgonen 6 November 1632 låg drottningen plågad af oroliga drömmar, troligen anande de faror, som tio mil derifrån omgåfvo den 8å högt älskade gemålen. Plötsligen for hon upp ur sömnen, väckt af ett starkt buller. Detiyvar en katt, som under natten hållit sig dold å ett högt skåp och som i detta ögonblick höppade ned å ett nattduksbord, dervid omkullslående ett derå befintligt porslins-lejon, bärande det svenska vapnet, hvilket i fallet mot golfvet spräcktes. Drottningen betogs af stor fasa, och några timmar derefter erhöll hon underrättelsen om konungens död, hvitken lärer inträffat i samma ögonblick som lejonet föll. Denna sägen berättas allmänt i Erfurt. — Ett mord begånget i en jernvägsvagn å Lyon—Marseille-banan omtalas i de franska laden. I söndags 8 dagar tog en resande plats i första klassens kup6 i det tåg, som kl. 10,45 på aftonen afgår från Lyon och anländer till Marseille följande morgon kl. 6;a3 min: Antingen i Lyon eller på en annan station kom en resande in i samma kupå. I Valence, der tåget stannar kl. 1;7 min,, förmärktes ingenting: ovanligt ha förefallit, men vid stationen Montelimart sågs vagnsdörren öppen, hvilket förvånade konduktörerne, som närmare undersökte förhållandet och då funno blodfläckar på vagnssteget. En ohygglig händelse bade tilldragit nig Inne i vagnen, som var tom, sågos färska blodspår på sofforna och fönsterrutorna voro krossade. Ett brott hade tydligen blifvit Pegandet men offret, hvar fanns det? Säkerligen hade det blifvit utkastadt genom vagnsdörren. Man telegraferade till. de senast lemnade stationerna och slutligen upplystes det, att mellan Såulce och Lachamp-Condillac påträffats ett lik. Det syntes att det var en person tillhörande den bättre klassen i sanihället. Kroppen var på det ghygeligaste sätt massakrerad och alldeles utplundrad; Slutligen efter flera undersökningar och förfrågningär kom man till visshet om att den mördade var handotshokhållaren Adolphe Lubanski, 29 år gammal och ansläld hos ett handelshus i Annonay. Likets ansigte var alldeles sönderhugget med -knif, i dess händer pättäftades hårtoffsar och klädesflikar. Kampen i kuptn med mördaren måste ha varit förfärlig. Några få kilometres från det ställe, der liket anträffades, fann than en karl ligga i nära medvetslöst tillstånd med -ena benet atbrätet — det var mördaren, antog man, och han häktades. Detta har :också besannat sig. Han heter Bayou och är en flera gånger straffad farlig förbrytare. Hans anstgte bär många märken efter den mördades förtvifiade sjelfförsvar. i