Aftonbladet – 26 mars 1870, sida 3

forsta Kalllllalod. Sjunde hulvudtiteln antogs utan diskussion, så när som på punkterna och 9. I der förra Angående utgiftsstaten för skogsinstitutet hade utskottet tillstyrkt det begärda anslagsbeloppet af 13,100 rdr, men upptagit det såsom extra anslag. Bratsrådet af Ugglas yrkade att anslaget måtte upptagas på ordinarie stat. Föregående riksdag hade ifrågasatts huruvida icke undervisningen vid detta institut skulle kunna flyttas till teknologiska institutet eller till ettdera af landtbrukinstiterna vid Ultuna eler Alnarp eller bådadera. Då statsutskottet vid närvarande riksdag gillade de skäl, på hvilka regeringen ansett en sådan flyttning icke medföra några fördelar, måste dess åtgärd att uppföra skogsinstitutet på extra stat synas fullkomligt omotiverad. I samma riktning yttrade sig grefve af Ugglas samt hrr Tornerbjelm och Funck. Endest hr Casparsson förordade institutets förflyttning till Ultuna. Kammaren belöd i strid med. utskottets utlåtande att uppföra anslaget på ordinarie stat. os Den i Side punkten föreslagna förhöjning af förslagsanslaget för uppköp af ved för Wisby s. k. kronokalkägna från 2500 till 4000 rdr bestreds af grefve C. G. Mörner, men försvarades af statsrådet af Ugglas och hr Gyllenram samt bifölls af kammaren, mor Åttondö häftudtiteln. Sedan de 2 första punkterna blifvit godkända, afslogs utan diskussion hr Lefflers af utskottet afstyrkta motion, om adjunktur i nordiska språken vid Upsala universitet, hvaremot hr Ribbings motion om Inrättandet af en adiuoktär vid den metdicinskt kemiska institutionen i Upsala försvarades ar hrr Rydin, Ehrensvärd, Berlin, Charles Dickson, Arrhenius och Hennin Hamilton, hvilka framhöllo, att professörn i ämnet, då han både Bkall föreläsa och leda de praktiska öfningårna biir allt för mycket upptagen af Iöpalide, göromål och får alltför liten tid öfrig för egna studier. I betraktande af den närvarande financiella ställningen ville de icke för denna gång framställa något yrkande, men hoppades att saken shäårt måttö behjertas af representationen. Utskottets afstyrkande Utlåtande godkäides af kammaren. Anslaget. till Lunds, vniversitets byggnädsfond och geologiska institution, ersättningen till samma universitets löningsfond för indraget prebende, ånslagen till Karolinska institutet och godtgörelsen för upphörde lönebidrag vid elementarläroverken i Arboga och Norrköping beviljades. Derefter behandlades frågan om eilementarläroverken i Stockholm. Regeringen hade föreslagit inrättandet af ett nytt fullständigt läroverk i hufvudstaden samt indragandet af åtskilliga andra lärareplatser derstädes och lönernas användande för nämnda läroverk. Utskottet hade tillstyrkt, att dessa löner, tillsammans utgörande 26,000 rdr, måtte användas dels till bildande af ett fullständigt realläroverk, dels till ordnande af undervisningen vid öfriga elementarläroverk -.dersammastädes. Statsrådet Carlson, grefve C. G. Mörner och hr v. Koch talade för regeringens förslag, åberopande dels de grunder, som i allmänhet anföras för de båda bildningsliniernas förening, dels fördelarne för Stockholm af att hafva ett fullständigt läroverk på norr och ett på söder. Å andra sidan talade hrr Nordenfelt, Beckman, Berlin, Bergstedt och Hazelius för båda liniernas åtskiljande och ansågo att man helst borde kunna göra början dermed i Stockholm i anseende till de kortare afstånden. Om ett realt och klassiskt läroverk der upprättades, kunde hvardera utan någon nämnvärd olägenhet besökas af lärjungar från hela staden. Kammaren antog, med 37 röster mot 29, ett modifieradt förslag af grefve Henning Hamilton, hvaruti blott bestämdes, att nämnda 26,000 rdr skulle användas till ordnandet af elementarundervisningen i hufvudstaden. oo Indragningen at anslaget till lärare vid Skenninge skola beslöts utan diskussion. Frågan om utvidgning af Luleå elementarläroverk till fullständigt föranledde en längre diskussion. Utskottet hade, på grund af hrr Bergmans och Bäckströms motioner, tillstyrkt ett anslag af 2000 rår till aflöning af en lektor, med vilkor att Norrbottens landsting beslutar aflöning åt en lektor till och med år 1874. Hrr Nordström, Beckman, Bergman, Berlin och Bennich yttrade sig för förslaget. Det vore i hög grad behöfligt för invånarne i denna aflägsna provins att få ett fullständigt elementarläroverk. De hafva alltför långt till andra läroverk. Dessutom utgöres en stor del af Norrbottens befolkning af finnar och lappar. På grund af sin nationalitet hafva dessa rättmätiga anspråk på ett fullständigt läroverk inom provihsen. För att de skola kunna få embetsmän och prester af sin egen stam, som förstå deras språk, måste de hafva tillfälle att skaffa sina söner den bildning som dertill fordras. Emot förslaget yttrade sig hr v. Koch och grefve Henning Hamilton at formella skäl. I sådana frågor borde riksdagen icke besluta på grund af enskilda motioner med förbigående af regeringen. Statsrådet Carlson förklarade, att endast statsverkets knappa tillgångar bestämt regeringen att icke bifalla förut i detta ämne gjorda framställningar, men att om riksdagen ville bevilja medel till saken, skulle regeringen icke hafva något deremot. Grefve Henning Hamilton föreslog att riksdagen, med afslag å statsutskottets utlåtande, i stället skulle ingå till K. M:t med en anhållan att han måtte taga denna angelägenhet i öfvervägande. Hr Wern föreslog, att riksdagen måtte ställa 2000 rdr till K. M:ts disposition för den händelse att han funne för godt vidtaga den föreslagna åtgärden. Vid anstäld votering mellan dessa båda förstag antogs det senare såsom kontraproposition med 41 röster mot 36. Vid den slutliga voteringen segrade utskottets förslag med 49 röster mot 30. Förslaget om ett anslag af 2000 rdr för utvidgandet af Westerviks elementarläroverk förkastades med 71 röster mot 16, sedan för detsamma talat hrr De Mar, Arrhenius, Nordenfelt, Berlin och statsrådet Carlson, emot hrr Sprengtporten, Henning Hamilton, Oscar Mörner, C. G. Mörner, Bergstedt och Beckman. De senare kunde icke, i likhet med utskottet, finna samma skäl för beviljandet af statsanslag till ett fullständigt läroverk i Westervik som i Luleå, då på den förra orten sådana läroverk redan finnas på få mils afstånd. Det begärda anslaget af 20,000 rår för krigsbildningen vid skolorna föranledde en kort diskussion mellan hr Wern och statsrådet Carlson. Den förre, som yrkade återremiss, ville hafva denna utgift öfverflyttad på fjerde hufvudtiteln och hemställde, huruvida icke medel dertill kunde erhållas ur allmänna beväringsfonden. Den senare kunde icke upplysa, huruvida detta kunde ske, men ansåg några formella hinder icke möta. Kammaren beviljade anslaget med 55 röster mot 27. Utbytet af läroverkens oindelta spanmål mot kontant penninganslag beviljades likaledes.