Aftonbladet – 26 mars 1870, sida 2

ch likgiltiga för de stora idber, som röra ig inom samtiden, att de icke gå så helt ch hållet upp i hemmets bestyr eller i sällkapsnöjena och toilettomsorgerna, att de cke kunna visa verksamma sympatier för utgöranden, som afse att höja och befrämja let intellektuella lifvet inom hufvudstaden ;ch som derigenom kunna utöfva ett mäktigt nflytande icke blott på bildning och sociala efnadsformer härstädes, utan äfven på hela andets kultur, hvilken från hufvudstaden bör nottaga incitamenter och föredömen af ädare och betydelsefullare art, än de som ligga dagens vexlande moder och flärd. Det är en särdeles vacker tanke, att genom n sådan bazar göra det möjligt för det täcka könet att i en stor utsträckning visa itt deltagande för det vackra fosterländska öretaget. Alla damer, gamla och unga, rika och fattiga, kunna här samverka; äfven den, som befinner sig i torftiga förhållanden och som icke för ändamålet kan disponera någon penningsumma, kan dock tillverka någoti arikel, som kan utgöra ett lämpligt bidrag, och derigenom ega det medvetandet, att en vång efter måttet af sin förmåga ha bidragit ill skapandet af en löstitation, som framdeles, vi hoppas det, skall bli hufvadstadens stolthet och som kan bli till omätligt gagn för lem sjelfva, för deras barn och för en lång följd af kommande generationer. Vi våga hoppas, att damerna skola betrakta det rent af såsom en hederssak att vid detta tillfälle visa prof på sitt varma intresse och att genom en ädel täflan denna bazar skall komma att öfvertäffa allt hvad man hittills i den vägen sött I vårt land. Vi taga oss friheten erinra derom, att tiden är inne, att i detta hänseende tänka på och anördna sina bidrag, alldenstund dessa skola vara aflemnade före den 17 April. Vi torde också ännu en gång böra återkalla i minnet, att dessa bidrag mottagas af följande damer: fru S. Ankarcrona (34 Regeringsgatan), friherrinnan R. Bildt (4 Slottsbacken), fru IL. Cantzler (4 Södermalmstorg), fru D. Kindstrand (71 A Drottninggatan), grefvinnan E. Manderström (I Nybrogatan) och fru M. Santesson (2 andtverkargatan). — Besvär öfver riksdagsmannaval. Boktryckaren J. F. Hagström har till grund för sina hos öfverståthållareembetet anförde besvär emot det af magistraten den 11 dennes förrättade val af ledamot i riksdagens 2:a kammare efter aflidne kaptenen friherre J. Liljenerantz framhållit följande omständigheter, nemligen: 1:o att vid valet blifvit begagnade röstlängder, som grundat sig på den år 1868 förrättade mantalsskrifningen, i stället för de röstlärigder, som begagnats då valet af friherre Liljencrantz egde rum och hvilka grundat sig på 1867 -års mantalsskrifning; 2:0 att magistraten icke skall hafva ställt sig till efterrättelse grundlagens bud att ofördröjligen förrätta nytt val efter den ledamot, som afgätt, enär valet icke blifvit förrättadt förr än den 11 dennes, ehuru friherre Liljenerantz redati den 12 Febr. aflidit; och 3:o att valmän blifvit, före valförrättningens slut, utvisade utur rum, der denna förrättning påätt. ; Magistraten har i sitt utlåtande för bemötatide af klagandens anmärkningar erinrat, att; enligt Ste af förordningen om kommtinalstyrelse i Stockholm; nya röstlängder uppgöras för hvarje år till begagnande vid de allmänna Yal, som under året förekomma; att röstlängderna för år 1869 upptaga dem, som år 1867 blifvit mantalsskrifna, hvaremot de för är 1870 äro upprättade efter den mantalsskrifning, som är 908 förrättades sök för 1869: års taxering legav till grund, och ati dt; enligt rmagistratens Uppfarm PE skulle hafva vant stridande mot 17:de g sista mom. riksdagsordningen, att Hör ya röstlängder förefunnos vid valet begagiia äldre sådana; att anmärkningen om dröjsmålet red valets utsättande, hvilken omständighet icke inverkade på valets beständ, desto mindre förtjetade särskildt afseende, som den påtagligen härrörde af oförstånd och bristande kännedom om hvad, som måste förögå ett riksdagsmannaval, derest ett sådant skuile lagligen kunna ega rum, samt slutligen att, ehurt hvarken riksdagsordningen eller kommiunalordningen för Stockholm föreskrifva att val skola offentligen och under valmännens kontroll förrättas; sådant Nkväl låge i sakens natur och alltid tilföreng samt äfven nu såväl i-valsedlarnes aflemnande; som deras öppnande ochantecknande i protokoll iakttagits och stt en hvar valberättigad varit oförhindrad att sjelf kontrollera valsedlarnes uppläsning och dervid föra motprötokoll, men att pröfningen af valsedlarne jemte de beslut, som dervid tattades och i protokollet antecknades samt särskildt kunde öfverklagas, måste vara magistraten, såsom valförrättare, ensamt förbehållen. Genom af ötverståthållareerbetet utfärdad kungörelse hafva hufvudstadens valberättigade lemnats tillfälle att öfver besvären afgifva förklaring innan kl. 12 i dag; men någon sådan har icke inkommit. Besvären hafva dessutom varit utställde till kommunikation med magistraten, som den 24 dennes inkommit med utlåtande. Öfverståthållareembetet utgifver nästa måndag utslag i besvärsmålet. — Ofrankerade bref kunna numera utvexlas mellan korrespondenter i Sverige och Portugal å den i allmänhet fördelaktigaste vefordringsvägen öfver Nord-Tyskland. Afviften för ett sådant obetaldt bref af enkel ngt (10 gram) utgör 90 öre. — Generalpoststyrelsen uppmanar i ungörelse i dagens blad korresponderande tt alltid anbringa nederst i högra hörnet af refvet namnet på adressortens postanstält kontor, expedition eller station) samt att