allenastyrande comme il faut, då det så visar sig liktydigt med en narraktighet, ett förstånd; en onaturlighet, som söker sin like. Med sådana exempel för ögonen och, vi upprepa det, de äro fullt tillförlitliga, oss meddelade af dem, hvilka sjelfva ansett sig tvungna att offra på comme-il-fauts altare, må man icke tröttna vid det ideliga ropet på höjandet af qvinnans ståndpunkt, vidgandet af hennes åsigter, frigörandet af hennes omdöme, bildandet af hennes karakter, ty så småningom skall väl då fördomens murar falla, som Carthago fordom för det al-drig hvilande ropet på dess fall; må man icke tröttna att Vara en ropandes röst i den öken som flärd och dårskap skapat af vår hufvudstads sällskapslif! Hvarje fält måste först rödjas, ogräset utrotas, marken jempas, innan ny säd der kan slå rot och spira upp till välssgnelsebringande skördar, och allraförst gäller att lära sig igenkänna ogräset, hur vackra dess bedrägliga blommor än stundom kunna förefalla. Härtill har i dag vår uppsats velat gifva ett ringa bidrag. L.N.