Aftonbladet – 24 mars 1870, sida 3

Några ord till en fråga för dagen. IT. Hur allvarsamma vi blifvit denna vinter! Hvart har all munterheten, hvart den lilla glada yrån i tidningen tagit vägen? Richard och Hilarius och alla andra skämtsamma kronikörer och flanörer, kåsörer och Pronörer finnas ej mer, och O. v. K. gifver goda råd i egyptisk statsekonomi — det kan knappt kallas roligt. En obekant storhet drar väl sina små pennstreck ibland, för att utdraga någon humor ur riksdagens förhandlingar, men det genuint humoristiska i andra kammarens protokoller behöfver, då det någon gång framträder, ingen sådan mellanhand, det är bättre att förtära på stället, än att genom hemtning fåsn. Kiksdagen är verkligen centralsolen för Stockholms lif och intresse, och dess strålar sträcka sig längre än man vanligep tror. I förra veckan gjorde en cotillonstur plötsligt furore. Behagas ået Sevalla eller Sala ? frågar kavaljeren, med en dame i gult vid ena och en annan i de bekanta Sparreska briljanta färgerna, rödt och grönt, vid andra handen. Det var minsann ingen fråga om nihilism den gången. Jag väntade blott att få höra nästa par fråga: Skall det vara K. M:t eller statsutskottet? för att med Therösa Rien nest saere pour un — danseur Men fastän tidningarne gifvit afsked eller ferier åt sina lustigmakare, och den Inre pos litiken rynkar mängen panna, f? stän ministerkriser och kabinettsfrågor J; nr . ct emellan som Damoklessvärd sväfva iver våra hufvuden, ro dock ej att Sto.polm icke roar sig, att let ej har Sin ajson som alla andra stora städer. Lila visst som på julen följer nyår, ika Visst återkomma ock våra fester i en gäng stadgad ordning. Sedan nyårsassemlåen på Börsen, en relik från kung Gustafs lagar, blifvit afskaffad, börjas dansen af Amranthen, och så kommer Innocencen och de re militärbalerna och Carlsbalen på slottet ch öfvorståthållarens och norska ministerwvotellets qvasiofficiella fester. Vi våga ej gå p i privatlifvets detaljer, men I som dansen