Aftonbladet – 24 mars 1870, sida 3

DANHARK. Inbjudningen till aktieteckning för uppfö randet af en industriutställningsbyggnad Kjöbenhavn finnes nu att läsa i de dansk: tidningarne; den är undertecknad af konselj: presidenten grefve Frijs-Frijsenborg, grosshandlaren D. B. Adler, geheimeetatsråde Fenger, ångqvarnegaren H. M. Bing oci bankdirektören H. P. Frederiksen. Den tillsatta komitens finansutskott uppvaktade : lördags konungen och kronprinsen och framlade planen för byggnaden och den industriutställning, som är påtänkt till 1871. Ett beklagligt uppträde föreföll vid danska folketingets sammankomst sistlidne måndag och omtalas på följande sätt i senast hit anlända danska tidningar: Under debatten föregående fredag angående inkomstskatten hade geheimestatsrådet Fenger, förtörnad öfver att han oupphörligen afbröts af prokuratorn Steenstrup, representant för Arö, gitvit denne en temligen skarp tillrättavisning, förklarande att denne talade i saker som han i sjelfva verket icke alls begrep. I måndags, då Steenstrup fått läsa denna skrapa i tidningarnes referater, började han, så snart han fått ordet, i stället för att bemöta Fenger, anfalla tidningsreferenterna, mot hvilka han slungade den beskyllningen, att de uppsåtligen afgåfvo falska berättelser om hvad som vid tinget föreföll och smutskastade dess medlemmar. Talmannen gjorde en erinran, som föranledde Steenstrup att en smula modifiera sina uttryck; men så uppträdde redaktören Bille och tog referenterna i försvar, med den påföljd att en ordvexling uppkom, hvarunder Steenstrup synbarligen råkade i en alltmera förbittrad sinnesstämning. Talmannen sökte emellertid återföra diskussionen till det rätta ämnet; finansministern uppstod och begynte yttra sig, man trodde den obehagliga episoden vara slut — då ett oväsen från det yttre rummet förspordes. Man förnam att två af referenterna, Feedrelandets och Dagbladets, intagna af vrede öfver den förnärmelse, som tillskyndats dem, låtit anmoda hr Steenstrup att komma ut samt uppmanat; honom att återtaga sina ord. Han hade helt hånfullt vägrat detta. Dagbladsreferentens raseri hade då stigit så långt, att han tilldelat Steenstrup ett slag i ansigtet med flata handen. Riksdagsledamöterna strömmade nu ut i yttre rummet och det uppstod en allmän villervalla. Talmannen utskickade sekreteraren för att gifva befallning om de båda referenternas aflägsnande, men dessa hade redan begifvit sig af. Sedan lugnet blifvit återstäldt — och det gick icke fort — tillkännagaf talmannen att han ansåg för sin pligt att låta anställa en offentlig undersökning rörande det passerade. Steenstrup, som tillställt hela spektaklet, kände sig nu uppfordrad att lägga några goda ord för referenterna; han bad att man mot dem måtte tillvägagå med all möjlig skonsamhet.