Aftonbladet – 22 mars 1870, sida 3

af sammanträdet sistlidne fredag. Föredragningen började med 6:te punkten, hvari utskottet hemställt, att K. M:ts förslag om användande för krigsfartygs byggande af den under rubrik influtna medel till uppköp af spanmål befintliga tillgång, icke måtte vinna riksdagens bifall. Diskussionen om denna fråga van fönska utförlig och rörde sig egentligen om ett af frih. Gripenstedt framstäldt förslag att till riksgäldskontoret öfverlemna en såsom tillgång å influtna medel till inköp af spanmål af i M:t uppgifven behållning. Förfäktarne af denna åsigt, bland hvilka må nämnas frih. Gripenstedt, hrr Palander, sjöministern frih. Leijonhufvud, A. Bergström, Mannerskantz, Hierta, Adlersparre, Rundgren och frih. Alströmer, anförde såsom skäl för sin åsigt hufvudsakligen, att då regeringen, på utskottets enträgna uppmaningar att öfverlemna till statsverkets behof å hufvudtiteln befintliga besparingar, visar sig beredvillig att gå denna önskan till mötes, så borde I representationen icke skjuta detta erbjudande ifrån Isig, ty den misstanken kunde då lätt uppstå, att meningen ej längre vore att åstadkomma besparingar, utan att begagna det medel, som genom det ifrågavarande anslagets utstrykande från ordinarie stat erbjöde sig, till murbräcka i andra afseenden. Utskottets uppfattning försvarades bland andra af grefve Posse, hrr Jan Andersson och ICarl Ifvarsson, hvilka ansågo det icke vara någon fara för statsmaskineriets gång, om detta anslag borttogs från ordinarie stat, enär K. M:t hade tillräckliga besparingar att till ändamålet använda. Denna sistnämnda åsigt vann äfven seIger i votering med frih. Gripenstedts förslag med 118 röster mot 57. I 5:te punkten, som derefter föredrogs, hade utskottet hemställt att, jemte det penninganslaget till Flottans underhåll 592,888 rdr 30 öre indragesg, riksdagen må hos K.. M:t i underd. anhålla, att K. M:t täcktes till de ändamål, för hvilka nämnda anslag är afsedt, för år 1871 anvisa nödiga medel utaf de å 5:te hufvudtiteln befintliga, för deras ursprungliga ändamål för närvarande icke behöfliga behållningar,. Emot detta förslag hade hr af Klint reserverat sig och hemställt att anslaget till flottans underhåll måtte uppföras i staten för år 1871 till sitt nuvarande belopp; eller, spanmålen oberäknad, till 592,888 rdr 30 öre, att utgå i form af reservationsanslag. Emot utskottets förslag uppträdde sjöministern frih. Leijonhufvud, hrr Ribbing, Nordenskiöld, Palander, frih. Gripenstedt, statsrådet v. Ehrenheim, Adlersparre, friherre Alströmer och hr Mannerskantz, hvilka hufvudsakligen anförde, att då ifrågavarande anslag allmänt erkändes vara behöfligt, man ej borde borttaga det från ordinarie stat, emedan man på förhand måste vara betänkt på uppgörande af kontrakter om de behofs tillgodoseende, hvarför detta anslag är afsedt, såvida kostnaderna ej skola bli alltför höga; att utskottets förslag sprede ett falskt skimmer af sparsamhet, då det kunde se ut som om dermed skulle vinnas en besparing af 600,000 rdr, då besparingen visserligen på papperet skulle utgöra 11,000 rår, men i verkligheten förvandla sig till ökade utgifter; att utskottets förslag innebure skattevägran, då K. M:t sagt, att de af utskottet påvisade besparingar icke vore för detta ändamål tillgängliga; att det vore en klen tröst, att enligt försäkran af statsutskottets ordförande alla skulle inse detta anslags vigt och derför en kommande riksdag icke vägra anslag dertill, då man har för ögonen utskottets försök att vägra anslag till indelta armåns och beväringsmanskapets vapenöfningar; att om kammarens majoritet vägrade ett af de flesta bland dessa talare framstäldt nande om återremiss, den skulle göra sig till verl tyg, för ett annat intresse än statsregleringens. Till försvar för utskottets förslag uppträdde grefve Posse, som sökte visa, att skilnaden mellan ordinarie och extra ordinarie anslag nu vore nästan ingen, sedan riksdagarne hafva årliga sammanträden; att en vägran möjligen skulle för framtiden medföra en behöflig nedprutning å denna anslägstitel; att svårighet icke skulle uppstå för förvaltningen, snärare motsatsen, då regeringen enligt utskottets förslag lemnades fria händer att röra sig med hufvudtitelns besparingar 0. 8. v. Efter slutad diskussion anstäldes votering mellan utskottets förslag och hr af Klints reservation, och segrade utskottets mening med--106 röster mot 69. Derefter föredrogs 8:de punkten, deri utskottet hemställt, att riksdagen må för år 1871 nedsätta anslaget till exercis af flotians bemanning med 380,000 rår eller från 480,000 rdr till 100,000 rdr, samt vid anmälan af detta beslut anhålla, att K. M:t täcktes till fyllnad i anslagsbehofvet under nämnda rubrik anvisa nödiga medel af den tillgång, som å 5:te hufvudtitelns reservationer och besparingar förefinnes. Afven emot detta beslut hade hr af Klint anfört reservation och yrkat anslagets bibehållande vid oförändradt belopp, att utgå i form af reservationsanslag. Äfven om denna punkt fördes en stunds diskussion. Hr Palander förfäktade med värma den åsigten, att om man stryker ut detta anslag kan man lika gerna stryka ut hela femte hufvudtiteln; ty en flotta utan manskapets öfning tjenade till intet. Yrkade bifall till hr af Klints: reservation, i hvilket yrkande hr Nordenskiöld förenåde sig. Återremiss, för att få utredt huruvida en be aning af 133,000 rär funnes eller ej, yckades af hrr O. Ifvarsson, ÅA. Bergström, Lyttkens och Hedengren. Emot återremiss, såsom icke ledande till något resultat, sedan redan första kammaren fattat sitt beslut, talade hr Hörnfelt, grefve Posse och frih. Leijonhufvud, hvilka två förstnämnde äfvensom hr Jöns Pehrsson yrkade bifall-till utskottets förslag. Hr Jöns Rundbäck föreslog det af utskottet ifrågasatta anslagsbeloppets höjande med de såsom tillgång förmodade 133,000 rär eller från 100,000 till 233,000 rdr. Genom votering mellan utskottets och hr af. Klints förslag, segrade det förstnämnda med 99 röster mot 68. Utskottets hemställanden i punkterna 9—14 biföllos utan diskussion. Sjette hufvudtiteln (Civildepartementet.) De två första punkterna af statsutskottets utlåtande rörande utgifterna under denna hufvudtitel biföllos utan diskussion. Utskottets förslag i 3:dje. punkten rörande indragning eller förminskning i antalet af bergmästaretjensterna diskuterades af l: hrr Sjöberg och Geijer, hvilka motsatte sig ett så radikalt förslag som utskottets, förordande den förre sammanslående af 5:te och 6:te distrikterna, samt hrr (Ehrenborg, Hedengren och Grill, hvilka försvarade utskottets hemställan, som också blef af kammaren utan votering godkänd. T fradavens aftonnlennm fartsatteas hehandlincgan I.