Aftonbladet – 19 mars 1870, sida 3

Article Image
rv betala för den teologiska undervisningen 2 I mötet förfäktar nödvändigheten af en afgiftst fri, obligatorisk undervisning utan afseend: ,på trosbekännelse, åstadkommen genom lo. kala skatter, i hvilka, om så behöfves, fyll räd skall erhållas genom anslag af staten under lokaloch regeringsinspektion, och tillräcklig för att motsvara alla barns behof. På ett möte, som hållits i Bedford af lekmän och prester, åtnöjde man sig med att i allmänhet gilla billen, utan att ingå i någor diskussion öfver detaljerna. Mötet ansåg dock omöjligt att införa ett direkt eller indirekt obligatoriskt system genom att införa någon annan specialmyndighet än de lokala skolråden. Allgemeine Zeit. meddelar ett monitum, som tillika med kapitlet om den påfliga ofelbarheten utdelades bland medlemmarne af mötet i Rom. Det är af följande inneäll: NILE ed cUppmaning:. Som vår heligaste herres fleste biskopar ha begärt, att en sats om den romerske påfvens ofelbarhet skulle framläggas för kyrkomötet, och vår heligaste herre tillstyrkan af den särskilda konÅgregation, som blifvit tillsatt för att mottaga och Å granska fädernes förslag, täckts bifalla nämnda begäran, alltså utdelas till de romerske fädernes på I kyrkomötet granskning formeln till ett nytt, om detta ämne handlande kapitel, hvilken skall införas i schemat för den dogmatiska förordningen Om Kristi kyrka efter det 11:te kapitlet. Men tillika uppmanås de romerske fåder, som ha något att anmärka rörande nämnda formel äfvensom rörande canones 14, 15 och 16, att inom 10 dagar, från den 8 till och med den 17 Mars, skriftligen inlemna sina anmärkningar till kyrkomötets sekreterare i enlighet med dekretet af den 20 sistlidne Februari. Det vatikanska kyrkomötets sekreteriat den 6 Mars 1870. Josephus, S. Hippolyti biskop, sekreterare vid det vatikanska kyrkomötet. Om utsigterna för ofelbarhetsdogmen skrifver en korrespondent från Rom den 9 dennes: Oppositionen har nu förlorat allt hopp, och antagandet af det nya schemat om ofelbarheten är intet tvifvel underkastadt. Minoriteten är fullkomligt sprängd; den ena efter den andra affaller; vid den afgörande omröstningen skola kanske blott tjugu biskopar uttala sitt non placet,. Jesuiterna ha på de sista dagarne satt alla häfstänger i rörelse för att vinna röster, och de ba haft en utomordentlig framgång. Till och med Dupanloup och Haynald: tyckas vara vunna; de baierske biskoparne ha med pick och pack gätt öfver till det påfliga lägret, De få,som under Strossmayers ledning framhärda i sitt motstånd, ha ännw icke fattat något fast beslut om hvad som: bör göras; att de, såsom ryktesvis berättats, skola med protest lemna kyrkomötet, är hittills föga. sannolikt. . Rö-. rande den dag, dåsofelbarheten: skall proklameras, äro uppgifterna olika; somliga tala.om den 17 Mars, andra om den 12 April. Sistnämnda datom förefaller sapnolikare, då det betecknar flere lyckliga tilldragelser i Pius IX:s historia. På den dagen återvände han år 1850 från Gaeta till Rom; på samma dag undgick han några år senare i S. Agrese dö. den, då kyrkans tak störtade in. Det är tillräckligt bekant, huru mycken vigt påfven lägger på valet af lyckliga eller olyckliga dagar för vigtiga steg -och beslut... Frankrikes och Österrikes hotande hållning har. gjort alldeles intet intryck på påfven; han är personligen alltför mycket öfvertygad om sin ofelbarhet och anser det för sin af Gud anförtrodda sändning att med jungfru Marias hjelp för evig tid sätta en gräns för revolutionen genom att låta sin auktoritet högtidligt erkännas-såsom kristenhetens högsta. Annu helt nyligen har han på ett nästan naivt sätt uttalat denna sin åsigt. Tidniogsredaktörerna och ett stort antal publicister i Neapel ha inrättat en hedersdomstol för att göra slut på duellerna, hvilka på den. senare tiden varit allt talrikare. Det kapitel i de öfverenskomna stadgarne, som rör föreningsmedlemmarnes pligter, påbjuder bland annat följande: Hvarje ; medlem förbinder sig på sitt hedersord att icke antaga eller utfärda någon utmaning, innan han underställt frågan hedersdomstolen och denna gifvit sitt samtycke. Ingen medlem får uppträda såsom vitne vid en duell, om den part, han representerar, icke underkastat sig hedersdomstolens beslut. Ingen medlem får duellera utan att ha vitnen, som förbundit sig att efterlefva föreniögens stadgar. Alla tidningsskrifvare, som äro medlemmar af föreningen, kunna, utan att utsätta sig för utmaning, offentliggöra den medlems namn, som bryter mot sina förbindelser, och de omständigheter, under hvilka -han-sålunda brutit. Slutligen förpligta sig medlemmarne på sin heder att icke besvara någon förolämpning eller utmaning, innan de af ordföranden eller någon af de tolf medlemmarne i hedersdomstolen erhållit. underrättelse, att domstolen skall sammanträda för att bes sluta i saken; i detta fall kan den förolämpade offentliggöra skälen för sin tystnad. LITTERATUR-TIDNING: Innehåll: Om, svensk läsning i Danmark-Norge. och dansk-norsk i Sverige; af F. Bajer. — Diverse bokofelbara bibelupplågan. —

19 mars 1870, sida 3

Thumbnail