Aftonbladet – 19 mars 1870, sida 2

— —. mmnDO— nn Sir ? Jag försade mig. Jag brukade säga sir och hennes nåd till herr och fru Paler. Jag blef tillsagd derom, då jag kom dit som guvernant. Jå, men här är ni inte guvernant, vi kunna således undvara det. : Farväl! tillade han då vi nalkades parkgrinden. Det är oartigt af mig att locka er med mig så långt, och sedan skicka er ensam tillbaka Kommer ni; inte åter till frukosten, sir? — (åter ett misstag)! Jag har ätit frukost för en tinime sedan. Jag är nu på väg, att efterhöra huru mrs Freeman befinner sig. Ni torde således vara dömd att i enslig ro intaga er frukost i dag. Farväl, så längel, Det blef i alla fall rätt behagligt att sätta mig till det väl försedda bordet. Det är angenämt att lefv. inom:ett väl ordnadt och rikeligen försedt hem. En guvernants. tarfliga kost var utbytt mot Chandos frikostiga bord. J a vill icke dermed säga, att jag fäste synnerlig vigt vid hvad jag åt och drack — ung och frisk som jag var; men den geliegna prakt, den fina smak som tillkännagaf ig i alla anordningar vid Chandos, måste helt naturligt förefalla mig angenämt. Beqvämt :tillbakalutad på en trädgårdsstol satt jag sedan halfva förmiddagen ute, dels äsande, dels försjunken i.drömmar. Solen yste Jjufligt;, boningshuset var ejlångt borta; ;jenstfolk och åtskilliga personer, som ämnale sig dit, gingo mig, nära förbi; glada röster hördes då och-då. Åt den ena sidan var if och rörelse; åt den andra hade jag parken ned dess massor af träd; tystnad och dunkel: Solen belyste den yppigt rika grönskan, här ch der redan bruten af höstens grannare ärgton. Det vår i sin: helhet en förtjusande afla! (Forts.)