Aftonbladet – 19 mars 1870, sida 2

fora hörde ett skrik, mr Haärry, sade ckens, synbarligen nedslagen af sin unga herres stränga ton. Jag är alldeles säker på, att jag hörde röster och jag..s jag... trodde att tjufvar eller andra bofvar hade brutit; sig in3 Ingalunda. Här är ingen som behöfver din bjelp. Mrs Chandos är nervsjuk i natt och har skrikit, — det är icke första gånger, som du vet. Nu är allt godt och väl igen; min mor är inne hos henne. Gå ned igen och lägg dig att sofya. Skall jag lemna er ljuset, sir? frågade TICkenls som nu såg att mr Chandos ej hade ljus: Ljas? Nej; hvad skall jag med det? Mrs Chandos får väl hjelp, utan att jag behöfver vara med. : Han stod qvar vid öfversta trappsteget tills Hickens hade hunnit ned och stängt dörren efter sig mellan förstugan och domestikrummen; derefter vände han sig åt min sida; förmodligen hade en fin strimma af månljus förrädt att min dörr icke var tillsluten. Han kom gående: rätt åt mitt rum; öfver det bleka ansigtet låg ett uttryck af stränghet: jag hvarken hann eller vågade annat än stanna och afbida hvad han ville säga. Någon etikett syntes ej vara värdt att vänta af honom denna stund. Miss Hereford, ni måste ursäkta att jag ber er stanna inne i ert rum och tillåta mig att stänga dörren, ljöd hans begäran, framsagd med ett ett ganska befallande uttryck i rösten. Mrs Chandos är sjuk och åsynen af en främmande skulle göra henne ännu sämre. Jag tar mig friheten att stänga dörren; så skulle jag äfven göra med min egen syster om hon vore här. Han låste igen min dörr och vred om nyckeln. Positivt låste han icke in mig! Jag