Aftonbladet – 15 mars 1870, sida 3

BLANDADE ÄMNEN. Elektrisk maskeraddrägt. Följande notis ur franska blad är en icke så illa hopkommen persifflage af excentriska balkostymer: På en af hertigen af Aosta gifven maskeradbal i Turin hade markis V. kostymerat sig som Rigoletto och i sin puckel låtit anbringa en elektrisk apparat. Ledtrådar, som skickligt voro införda genom armarne och benen, gjorde att han kunde oförmodadt gifva de personer han rörde vid ganska häftiga stötar Effekten -var magisk, Rigoletto gjorde furore och hade snart samlat kring sig en stor mängd gäster, som beundrade hans skämt, men noga aktade sig för att komma i beröring med honom. Slutligen blef den kunglige narren något besynnerlig: han slog vildt omkring sig med armarne och sparkade med benen och tillika trängde oartikulerade toner ur hans bröst, han hade samma fasoner som en polichinell på en marknadsteater. Ju häftigare och groteskare hans rörelser blefvo, desto högljuddare blefvo de kringståendes bravo. På en gång hördes under det starkaste bifallet bans röst ängsligt klagande framstöna: Hjelp! Hjelp! och en i hemligheten invigd vän skyndade fram och slet den konstgjorda puckeln från honom. Genom någon felaktighet hade den elektriska maskinen kommit i olag och urladdat hela sin kraft på den olycklige puckelbäraren.. Markisen måste under fem dagar intaga sängen och svor vid allt hvad heligt är, att ban aldrig mer i sitt lif vill spela elektrisk Rigoletto. — En ny eelebritet inom caf6-chantant-verlden i Paris gör i dessa dagar mycket väsen af sig, hennes rykte är ännu ej stadgadt, men man anser att hon e ter någon tid skall bli lika ryktbar som Thåresa, kanske som m:me Sass, som också började sin bana som cafe-sångerska. Äran af att ha upptäckt denna nya sol tillkommer Indpendances Pariser-korrespondent som berättar följande: På ett caf i Faubourg S:t Denis påträffade jag under ett flanerie denna sångerska. Utanför cafået hängde en kolossal flagga, på hvilken stod namnet madome Bordas, måladt åtta upprepade gånger. Salongen var full med folk och full med rök också. Sångerskan inträdde på scenen. Honär en storväxt blondine, 25 år gammal; det måste vara en starls qvinna, styrka har hon i attityden, styrka i gesten; styrka i diktionen —-en Omphale, som roar gig med att parodiera Herkules. Hennes röst är vis brerande men ren och hon lägger till så att åhöraren fäsar för hennes lungor. Det mest frenetiska bifall vinner hon när hon sjunger Polens. frihetsbön, med sitt rika, guldgula hår upplöst och en fana i handen, och till slut, öfverväldigad af rörelse; faller på knä: Detta utför hon högst dramatiskt: Genom denna scen har bon blifvit populariserad med namnet La femme av drapean: hennes rätta namn bryr man sig icke om. För en annan sång, La tanaille, skördar hon också entusiastiskt bifall. : Hvarje kuplett är en hyllning åt arbetare-klassen och slutar med denna refrain: Oui, voilå la canaille ! Jen suis!n Det är omöjligt att måla effekten af detta Jen svis? Blusmännen stiga. upp på bänkarne, kasta sina mössor i luften, sträcka sina armar mot sångerskan, skrikande bravo och bis och hvilka handklappningar sedan! ag såg en polissergeant der, han satt och sgof helt lugnt, han börjar kanske tro, han också, att friheten är en säkerhetsventil, som det är bäst att låta vara öppen. — En afskrift af ett märkligt dokument har blifvit Hallands-Posten tillsänd. År 1703 ut färdade neml.landshöfdingen i Hallands län en så lydande Resolution uppå organisten i Halmstad Johan Beyers supplique att få spela på landet och andra förbjudas göra honom någon intrång: Som organisten här i staden mäster Johan Beyer, supplicando andrager huru en och annan af staden sampt bondedrängar på landet intränga sig till att spela uti bröllopp och samqvämen, hvarigenom hans näring honom mycket betages skall att han sig här i staden svårligen uppehålla kan, fördene skull, emedan organisten mäster Johan Beyer erbjuder sig med spelande och musique uppwachta när han kallas för så billig löhn som de andre det giöra, så förbjudes härmed den, som sådant: Bön haserei bruka plägar, här omkring staden på dhen ena sijdan till Falken, och öster uth så vijdt som organistens i Laholm distrikt räcker, giöra bemälte organist Beyer uti dess profession och nähringsmeedell, något intrång med spelande vid Bröllopp och andra Conventer i staden och på landet inom ofvanskrifne tract, med mindre derpå någon frö-. het eller tillåtelse opwijsas kunde, hvarföre Föra dhe som sig af spel och musique vid dens Iföllopp eller eliest betiena villia, hos mehrbemöde mäster Beyer angifva och honom derom apvlijta, vähl vetandes att der någon häremot bryter, skail icke allenast sjelfva Bönhasen utan och den som honom antagit derföre undergå laga straff; åliggiande i öfrigt magistraten i staden sampt Oronones befall ningsman och Ländsmän på landet honom här wiid hand häfda och tillbörligen -handräckia när han angifvandes någon som häreraot sig försedt, att dhe derföre kunna lagligen plickta. Datum Halms stad den 6 Juli 1703, -— yrtornen på Jorden. För några månader sedan utgjorde antalet af de öfver hela jorden fördelade fyrtornen 2814; deraf belöpa sig 1785 på Europas kuster, 674 på Amerika, 162 på Asien, 100 på Australien och 93 på Afrika. I Europa har Belgien de flesta fyrar i förhållande till sin kuststräcka; der kommer nemligen ett fyrtorn på hvarje 5 kilometer af kusten. I Frank-. rike faller ett fyrtorn på 13 kilometer, i Hol na a 15 och i Englaud på 17 kilomer. D-refter ölja i ordningen Spanien, Preussen, Ita.en, Svef rigo och Norge, Portugal, Danmark. )sterrike. Turkiet, Grekland och Ryssland, hvilket sist. nämnda land ett fyrtorn kommer på 123 kilometer, under det Turkiet har ect på 102 kilometer. I Amerika hafva Förenta Staterna ett fyrtorn på 2 -öch Brasilien ett på 140 kilometer. Af de 281 fyrarne äro omkring 2300 inrättade sedan år 1830 större del 6 AX dxisterande har sedan erTea oh