der. Genom glacissystemet, med sina afvisande plåtväggar, tofde alltså anfallets verkliga kraft förminskas, på samma gång som försvarets ökas, och sålunda en dubbel fördel ernås, hvilken man genom ökade kalibrar och krutladdningar skall hafva vida svårate att öfvervibha, än några tums ökad tjocklek på vertikala fregattsidor eller cylindertorn. 3:0. Att genom glacissystemet ett hittills saknadt skydd kat vinnas äfven emot sådana skott, hvilka träffa sjelfva fartygsskrofvet närmast omkring dess mest utsatta delar, eller stäfvarne, och hvilka nu blifva grundskott, emedan däckspansåret bordvarts ligger öfver uch ej uhder Vaättenlinien. 4:0. Att höjden af den blottade torndelen blifver betydligt mindre, och tornets hela yta synes mindre för fiendens ögon, hvilket på längre håll är af ej oväsentlig vigt. BSatitiolikt är ock, att man utan fara kan begagna jemförelsevis tunnare plåt vid de koniska tornen. Man behöfver då åtminstone ej dela J. Eriessons fruktan att nödgas värda sig till utländet för att erhålla törnmateriel, hvilket i krigstid vore en stor olägenhet. Osäkert är deremot — detta erkänner jag villigt — huruvida de nya koniska tornen: 1:o tillåta en så god och snabb servering af kanoherna sörh man skulle önska? (Att endast bakläddringskatiöner i dem äro att förorda, synes mig klart.) 2:0 gifva tillräckligt utrymme i fartyg af våra n. v. monitörers storlek, alldenstund ej blott torhen tipptill kopklättimas, utan äfven utrymmet under pansardäcket blifver mindre, enär detta delvis sänkes under vattenytan; samt sa 3:o erbjäda sådana tekniska svårigheter vid utförandet; att de törhända göra hela planen Opräkusk! org Oaktadt flera skickliga ingeniörer säga Sig tro, att ett dylikt system icke saknar framtid, så medgifver jag gerna att allt ännu är en obestyrkt, om ej ofursökt id6. dag erinrar här ånyo, att jag den 9 sistlidne December blott muntligen afgaf en replik, men ej föredrog at fullfärdigt förslag och ej framställde ett pröföadt system tl antatjning. Må tölb åsigt granskas, och må sanningen komma till sin rätt. Se der allt hvad jag önskar. Det skäll plätljö mig tippriktigt; antingen nu detta sker på bekostnad af vare sig det eiå eller det andra tornsystemet. Ännu några ord måste jag tillägga med anledning af vissa anmärkningar, offentligen frainställda lot thitt yttrande å detta rätt den 9 Dec. sistlidne år. Bland annat har blifvit yttradt, att när det koniska ternet beröres af en stor projektil, Åstadkörhines dervid, äfven Or dön skulle afstädsa, precist samma döfvande verkän på besättningen i törpet som på gäddor under isen, när man slår stafkå klubbz slag ofvanpå isytan. Anmärkaren förbiser likväl härvid påtagligen, att detär stor skilnad mellan luft och vatten! Luft är mycket elastisk, Vatten detömot är det egentligen alldeles icke. Ett slag utanpå tornet verkar alltså lyckligtvis alldeles icke så på thenniskan i det luftfyllda rimmet derintimn, söm på gäddan under iskanten. I alla torn kunna de gemensamma farorna af att luta sig direkte intill plåtsidan afvändas. Om detta fall är således ej här fråga; men om bakladdhiogskanoner antågas, så har betjeningen thiodre anledning än nu att närma sig intill torbets sidor vid kahonens handterande. Jemförelsen är ickö befögaf: I Likaså oklar förekommer mig samme ån: märkares åsigt om bågskotts, inverkan på olika tornkonstruktioner. På långa håll, påstår han, att det just är det vertikala cylindertornet, söm skall lättast afleda en proiektil: Men idg, beder ätt få fråga; hvarthät skall väl en kula aletas, Sör Hed nedgäghde båge träffar i eller nära tornets vertikala midtellinie? Irrar jag mig vc, då jag antager, att den ledes ytterligare nedåt, d. v. s: ioh det evdpt bansrade däcket och. vidare mot den opansrade bottnen, eller med Atära ord till. fartygets undergång, såsom vid ett sällsynt lyckligt kastskott? Fotplåtar eller andra ofullständiga skydd kunna visserligen minska donna fara; men kanna de väl anses undanrödja den? Desstitom hår jag ju tälat öm spetskulor, hvilka äro ,de farligaste för torhen. , En sådan j der icke under siö baia åeiniha mekaniska lagar som rundkulan (klotet). Här är icke tillfället att orda.mycket om de teorier, man uppställt för cylindro-koniska kulors rotation. Så mycket lärer dock en och hvar noga veta, att de gå med sin spets främst, så länge de ännu hafva någon fart qvar att tala om, och att de under de första 7 åa 10,000 foten kunna anses gå parallelt med kärnliniens förlängning, medan de småningom sänka sig under densamma, och spetsen mycket långsamt begynner derivera, d. ä. afvika åt sidan. Medan således uti sjelfva anslagsögonblicket en rundkula alltid anfaller med lika stor yta, på hvilket afstånd och med hvad lutning mot målet som helst, så anfaller .deremot spetskulan, synnerligen på längre håll, de bakåtlutande tornsidorna med en större (och dessutom svagare) yta, än den spets med hvilken hon genomborrar det vertikala pansaret, Häruti ligger en ganska anmärkningsvärd skilnad, och häruti ser jag ett skäl hvarföre spetskulan lättare skall afstudsa. När utaf andra skäl (såsom att rundkulan svarare aftager i hastighet, lättare springer sönder och ej så lätt kilar sig in uti pansarplåten, hvilket allt blifvit under de intressanta skjutförsöken vid Finspong ånyo ådagalagdt) rundkulan, såsom pansarbräcka, dock måste anses underlägsen spetskulan, så tycker jag mig hafva haft något skäl attitornväggarnes lutande inåt skönja ett ökadt skydd, äfven mot beskjutning på längre kanonhåll? Om kastning och dess verkan har icke varit anledning yttra sig, ehuru detta är ett för framtiden betydelsefullt ämne att diskutera. Men jag har helt säkert redan låtit detta anförande blifva alltför långt. Jag skall ej heller vidare upptaga stridshandsken, af hvem Iden än hädanefter utkastas. Finna andre att detta lönar mödan, så må de göra deti mitt ställe. Hvarom ej, så är ju ingen skada skedd; åtminstone ingen kostnad förspilld. Jag bör, af skäl dem jag här förbigår, enIdast högst undantagsvis inlåta mig i en diskusman aoAcfdan onam danna Mohändatrnanaor man.