Aftonbladet – 10 mars 1870, sida 2

Hade jag varit lugn, skulle jag insett att intet dylikt var att befara; medan mr Barley under alla dessa flydda år föga hade förändrats till utseendet, hade deremot jag växt upp, från barn till qvinna. en hvad hade förmått Edwin Barley, den rike mannen, — egaren till vackra gods — att hyra en liten, i det hela oansenlig bostad? Det syntes vara hemlighet nog vid Chandos utan något nytt, gåtlikt förhållande. i — Jag tror ni har rätt, miss Hereford; han ick in der, yttrade mr Chandos, som nu återkom. Är han verkligen den nya hyresgästen — och jag förmodar att det så förhåller sig — kan jag inte säga att hans utseende inger förtroende. Jag undrar hvad han heter? Hade jag fått hela verlden, skulle jag ej kuonat säga mr Chandos att jag kände hans namn, eller att jag var bekant med honom. Allt hvad jag hoppades och önskade, var att han icke skulle känna igen mig, eller att min slägtskap med honom skulle blifva yppad för den familj, i hvars hus jag vistades. Hvad hade kunnat föra Edwin Barley till Chandos? FJORTONDE KAPITLET. Den nya hyresgästen. Det kunde icke betviflas; Edwin Barley var den nya hyresgästen! Hvad hade fört honom till Chandos? Spionerade han på mig? Öfvertygelsen, att det så förhöll sig, grep mig med okuflig kraft och jag kände mig nu nästan lika qvald af förskräckelse, som jag i barndomen var det i hans närvaro. Att han var personligt obekant med familjen Chandos; kundö ej betviflas, och besynnerligt