verkligen vara väl att saken har inträffat ty den bör åtminstone öfvertyga min son on nödvändigheten att skicka bort Nero, Har har icke förut kunnat inse den. i Jag skulle se saken alldeles som ni, mir goda mor, ifall hunden ej blef säkert fastkedjad, Men om vi binda honom väl — Du ansåg bandet säkert äfven nu, inföll hon. Jag vill ej riskera något dylikt Gud i Himlen, Harry! har du då glömt hvad vi våga? SS HVad vi våga, upprepade jag för mig sjelf på vägen till mitt rum. Dessa ord inneburo utan tvifvel en dubbelmening, som jag icke förstod. Vid fönstret i öfra förstugan stod det unga fruntimmer, som kallades mrs Chandos, klädd i hatt och schal. Jag tror det regnar, sade hon, då jag palkades, i Ja, några droppar föllo, då jag kom in svarade jag. Tydligen var det icke mig hon hade tilltalat, ty vid ljudet af min röst vände hor sig om och såg på mig helt förvånad. Ah — jag ber om ursäkt, sade hon kallt Jag obsörverade då att hon hade en hvit kattunge på armarna, Jag gick ini mitt rum men stängde icke dörren, och ett par minuter sednare hörde jag mrs Freeman komma. Kan ni tänka er något ledsammare?, yttrade mrs Chandos till henne. Det regnar. Jag är alldeles säker på att det knappt är en gång i mänaden som låg besluter mig för en promenad i parken, men lika säkert inträffar då något hinder. An är det regn aller snö; än är det för varmt, eller börjar åskan gå; — altid bara för att göra mi ledsamhet! RR em göre mg Kanske upphör det snart åters, svarade mys Freeman, som; att döma efter rösten,