Aftonbladet – 5 mars 1870, sida 1

mig från fönstret, ilade hastigt uppför trappan och kom in till mig. Här sitter du helt ensam, Anna!Vi ha haft en alldeles förtjusande promenad. I morgon, om du är snäll, får du följa med; då skola vi taga den stora vagnen. Hon stod med foten på en pall och såg på huru betjenterna vände hästarne, för att köra bort till stallet. Hvilket vackert ställe detta är, madame de Mellissic!... Vore jag lady Chandos, tror jag ändå att jag lät hugga bort en hop träd och bäckar. Det är mammas vilja att de skola få växa i fred. Hon lefver endast för ensamhet. Vore min bror, sir Thomas, hemma, torde han väl göra en förändring i mycket. Så länge han är borta, är mammas vilja lag här vid Chandos. Hur många bröder har ni? Två, Thomas och Harry. Har någon blifvit död? Någon bror, menar du? Ja, en liten bror, Grenille, som dog vid sex års ålder. Hvarför frågar du det? Jag undrade blott hvem mrs Chandos är. Det föll mig in att hon möjligen var er svägerska. Madame de Mellissic vände sig till mig med ett harmset och högdraget uttryck i sitt ansigte. Det är en sak som icke rör miss Hereford, skulle jag tro. Mrs Chandos är mrs Chandos; hon bär icke sin titel otilllåtligt. Jag ber om förlåtelse, svarade jag ödmjukt, erkännande att tillrättavisningen var förtjent. Hvad rättighet hade jag, Avna Hereford, att vara nyfiken och att yttra min nyfikenhet? Denna lexa gjorde så mycket, att jag teg under det återstående af dagen. Vi tre åto