Aftonbladet – 3 mars 1870, sida 2

a i fe DR det fåtal, som nu idkar denna näring. — Föreläsning hölls i går afton i Vetenskapsakademiens hörsal af prof. J. Miller, som på franska språket läste öfver nittonde ärhundradets författarinnor i Frankrike. I en inledande öfversigt rörande de författarinnor, som uppträdt under föregående århundrade, uppehöll. sig föreläsaren : vid m:me. de BSevigns och m:me Lafayettes verksamhet samt den tidens litterära salongslif. m. m. Talaren öfvergick derefter till sitt ämne och skildrade först m:me de Stael och hennes bekanta arbete om Tyskland, hvarigenom hon gjorde en stor tjenst åt Frankrike, som: då erhöll riktigt begrepp om den tyska litteraturen och filosofien. Tal. berörde också hennes förtjenstfulla arbete Revolutionens historia. Derefter talade han om m:me De la Roche-Jacquelin, som, utan att egentligen ha skrifvit en bok, dock i sina memoirer gjorde revolutionens historia bekant för Frankrike. Vidare tecknade tal. m:lle Pauline de Meulan (sedermera m:me Gunizot), som af. verklig nöd måste egna sig åttidningsskrifveri; m:me Emile de Girardin (född Delphine Gay), som sedan hon blef gift började skrifva tidningsartiklar; m:me Dudevant (Georges Sand), af hvilken författarinna tal. lemnade en utförligare skildring, beskrifvande hennes person, hennes ovanliga arbetstider, hennes hat till männen trots det att hon ofta fallit i deras bojor, hennes säregna åsigter i religion, hennes så att säga karlavulna skrifsätt, hvarför tal. ansåg att hon träffande kunde karakteriseras genom Buffons bekanta uttryck: le style cest Ihomme. Till sist tecknade tal. m:me Desbordes-Valmore, han reciterade ett par af denna författarinnas,om den innerligaste naivete vitnande poemer samt uttalade såsom sitt omdöme, att hon är vår tids största franska poet. Efter att ha gjort en kort resumå af föredraget, uttalade tal. sin ledsnad öfver att tiden ej tillät honom att skildra flera andra framstående franska författarinnor, dem han uppräknade, men detta kunde ske en annan gäng, och han slutade med några varma ord rörande de friare: åsigter, som börja göra sig gällande hvad anginge qvinnobildningen och qvinnans ställning i samhället. Föreläsningen var ganskatalrikt besökt och man såg bland åhörarne enkedrottningen, prins Oscar samt hans äldsta son. Med spänd uppmärksamhet lyssnade åhörarne till det om smak och omdöme vitnande föredraget.