Aftonbladet – 2 mars 1870, sida 2

nästa stund kunde hon hjertligt och öbesvär radt säga du till mig, liksom förr i verlden, då vi voro skolkamrater. Att Emily Chandos, ur verldslig. synpunkt sedt, gjort. ett dåligt-parti, var. en sanning som hon sjelf -numera fullt insåg. Boningshuset vid Chandos var en lång, låg byggnad af rödt tegel med spetsgaflar och små torn vid ändan af de två utspringande flyglarna och med ett torn på midten, hvilket alltsammans gaf det ett götiskt utseende. Det var endast två våningar högt, och föreföll mig i sin helhet lågt, men kanske var detta blott en följd af dess långa utsträckning. Ingen hög stentrappa ledde upp till porten; rummen i. bottenvåningen lågo alldeles i jemnhöjd med marken; åt baksidan af huset funnos kök och domestikrum med sin särskilda ingång, och åt alla håll sträckte sig vidlyftiga trädgårdar, planteringar och en park, der träden, utom närmast omkring gården, fått växa.-så tätt tillsammans, att deras dystra skuggor nästan ingåfvo en känsla af hemskhet. Med inbillningskraftens hjelp kunde man lätt tycka sig komma till ett förtrolladt slott, gömdt för hela den yttre verlden, liksom verlden var gömd för det. En vacker portik af gallerverk ledde till porten; Jasmin, törnrosor och clematis bildade ett hvalf af grönska och blommor deromkring och sträckte sina rankor ända öfver de närmaste fönsterna. Innan vagnen väl hunnit stanna, red en herre fram) till porten, åtföljd af en ridknekt. Ryttaren steg af och skyndade fram till vagnsdörren. Ater hemma, alldeles lagom för att emottaga dig, Emily. . Välkommen, min vän! Hon hoppade lätt ur vagnen och han var just på väg att föra henne in med sig, då hans. blick föll på mig. Den öfverraskning som målade sig i hans drag, var högst egön