Aftonbladet – 24 februari 1870, sida 3

krigsmaltå hufvudsakliga och shart sagdt ends uppgift i händelse af ett sådant krig blir, att verk samt bidraga till försvaret af de vigtigare positio nerna vid vår kust. Det är hufvudsakligen för fullgörandet af denna dess uppgift sjöförsvarets såväl personal gom materiel under freden måste beredas, och det är alltså en uppgiften man, vid organiserandet af denna del af landets försvars krafter, oafbrutet måste hålla i sigte. På dessa sanningar, hvilka numera troligen ej af någon på grund af allvarlig öfvertygelse bestridas, stödja sig de framställningar, afseende orga nisationen af landets sjöförsvar, hvilka jag, lifligt öfvertygad om ämnets trängande vigt, kännt mig manad att här göra. Tidpunkten har dertill synts mig desto mera lämplig nu, då af den år 186t påbörjade omorganisationen af K. M:ts flotta hittills endast föga medhunnits utöfver officersoch underofficerspersonalens placerande på olika kårer, hvadan det svåraste reorganisationsarbetet kan anses återstå. Enligt mitt förmenande är detta förhållande lyckligt, enär det derigenom ännu äl! jemförelsevis lätt, att vid sjöförsvarets nya orga nisation göra de större eller mindre justeringar. hvartill den om pergonalens delning redan vunna erfarenheten samt senaste tidens förändringar i Bjökrigsmaterielen kunna föranleda. Det är ingalunda min afsigt att försöka ingå i undersökning om, huruvida K. M:ts flottas perso. nals år 1866 beslutna delning i tvenne kårer då den företogs var välbetänkt; detta så mycket mindre, som jäg var en af dem, som, om än af skäl något olika dem, hvilka i de officiella så kallade Grunderna anfördes, önskade delningsförslagets framgång. Men hvad som kunde hafva skäl för sig, å man ännu ansåg sjöförsvarets fasta militärpersonal — marinregementet oberäknadt — behöfva och böra utgöras af 172 officerare, 227 underofficerare, 400 matroser och jungmän, 200 kanonierer, 4444 båtsmän och 280 skeppsgossar, eller tillsammans 5723 personer, har dock icke nödvändigtvis samma giltighet, ifall man finner att denna personal bör reduceras till föga mera än tredjedelen af nämnda sammanlagda antal. Min afsigt med denna motion är derför i första rummet, att söka åstadkomma en undersökning om, huruvida det icke, synnerligast för landets försvarskraft, vore förmånligt, att i vissa delar betydligt förminska och, i sammanhang dermed, på en kår organisera sjöförsvarets stampersonal, till hvars nöjaktiga öfvande med dess nuvarande antal de befintliga öfningsanslagen visat sig alldeles otillräckliga. Tvenne frågor, hvilka, enligt mitt förmenande, båda om möjligt böra besvaras innan man bestämmer storleken af den personal af befäl, underbefäl och manskap m, fl., landet under fredstid för dess sjöförsvar bör hålla uppsatt, äro: den ena: huru många inom hvarje kategori af personalen erfordras, för att i krig nöjaktigt använda den sjökrigsmateriel landet då kan ega; samt den andra: huru stort anslag vill och kan nationen under freden lemna i och för dess sjökrigspersonals beredande för kriget? Söker man först besvara den förra af dessa frågor, så finner man detta för närvarande vara nära nog om ej alldeles omöjligt; ty neppeligen finnes närvarande tidpunkt, då täflingsstriden mellan artilleriet och pansaret lifligt pågår, och sjöminväsendet ännu kan anses vara i sin barndomsperiod, någon, som med anspråk på tillförlitlighet kan säga, hvaraf Sveriges sjökrigsmateriel ens unler den närmare framtiden kommer att bestå, och följaktligen ej heller huru stor personal för denna materiel kan komma att erfordras. 1862 års sjöförsvarskomitå upptog värdet af den sjökrigsma.eriel komitn ansåg Sverige kunna påräknas komma att hålla till 21,260,000 rdr rmt. Tänker man sig successive hela detta belopp nedlagdt uti rodd-kanonslupar, uti segellinieskepp, skruflinieskepp, kanonångslupar, pansarfregatter, monitorer, så kallade handkraftsmonitorer o. s. v., så finner man, att den för hvarje olika slag af materiel bevöfliga personalen, såväl sammanräknadt som för varje kategori af densamma, högst betydligt vavierar, och torde redan deraf vara tydligt, att då materielens beskaffenhet icke för närvarande med någon grad af bestämdhet kan förutsägas, det äfven är omöjligt, att ens ungefärligen afgöra huru stor personal sjöförsvaret vid ett eventuelt krij xommer att erforåra. Blott ett förhållande me vfseende derå har framgått tydligt af senare tiders orfarenhet, och det är, att nvarje ny uppfinning, som afsett sjökrigsmaterielen, haft till resultat att söra denna dyrbarare och mera arbetsbesparande in förut, eller, med andra ord, att det år efter ir erfordrats fåtaligare personal för att sköta maeriel af ett bestämdt penningvärde. Så t. ex. kostade den år 1867 färdiga första norska moniorn 281,532 speciedaler eller cirka 1,116,282 rdr mt, då äterigeu brödrarikets under byggnad varande fjerde monitor, som ej lärer komma att erfordra större besättning än den förstnämnda, beräknats komma att kosta 352,206 speciedaler, d. 7. 8. cirka 1,396,497 rdr rmt. Med afseende återigen på den andra af ofvannämnda frågor, torde man få antaga, att för den närmare framtiden större öfningsanslag än de, som för närvarande utgå, ej komma att afses, likasom, andra sidan, att dessa anslag, enär de äro behöfliga, fortfarande få qvarstå oförminskade, förutsatt att de ändamålsenligt och samvetsgrannt användas: Efterforskar man nu hvad med öfningsanslagen Astadkommits under de tre år — 1867, 1868 och 1869 — som förflutit sedan K. M:ts flottas personals delning, så finner man, att under dessa år i medeltal pr år följande tjenstgöringstid å kronans fartyg kommit individerna inom motstående yrkeskategorier till del, nemligen: Vid Kongl. Flottan: Officerare utan afseende på grad. 3 m 11d Regementsofficerare 2m 5d. Kaptener och subalterner 3 m. 21 d. Styrmän och såsom sådana tjenstgörande 1:sta klassens matroser......... 2 m. 24 d. Konstaplar och såsom sådana tjenstgörande 1:sta klassens matroser......... 2 m. 18 d. Skeppare och såsom sådana tjens rånde 1:sta klassens matroser......... m. 19 d Matroser och jungmän (då från kårens antal enligt stat afdragits antalet af dem, som göra underofficers tjenst; men surnumerärernas antal ej tillagts) 5 m. 6 d. Båtsmän .....seseseso00i0 sooeronnnnnen . 1m 6d Vid Kongl. Skärgårdsariuleriet : Officerare, utan afseende på grad... 2 D:o d:o sjömätningstjenst räknad — sceeecseee Regementsofficerare -. Kaptener och subalterner. . Kaptener och subalterner, sjömätningar oberäknade.... vn Underofficerare. . D:o sjömätningar oberäkNEH lleg BE-BeR Bg (SE KR NH Kanonierer.. 19 Båtsmän .. : s 17 D:o utom sjömätningstjenst. 10 Det torde för närvarande knappast vara behöt ligt att framhålla huru ytterst otillfredsställande dessa resultater äro, synnerligast med afseende på vissa yrkesklasser och grader, och huru otänkbart det måste vara, att under i medeltal så kort tjenstgöringstid i fartyg, äfven under alla gynnsamma förutsättningar af ovanliga anlag, allmänt tjenstenit, väl ordnade öfningar 0. 8. v., bibringa och underhålla den nödiga dugligheten uti ett så a ai, aa RR LK AI la SAM