Aftonbladet – 24 februari 1870, sida 3

senare, så skulle frågan om materielen ialla händelser blifva outredd. Men företrädesvis emot materielen hade de många grava anmärkningar varit riktade, hvilka på senare tiden mot sjöförSvaret blifvit framstälda. Hr Lars Ersson i Wik motsatte sig äfven tillsättandet af ett särskildt utskott. Hr Palander beklagade; att bans motion ej vunnit bifall af en så stor auktoritet som den förste talarens, men han måste dock försöka bära denna motgång så lätt som möjligt. Tal. påpekade derefter, att första kammaren handlat fullkomligt grundlagsenligt, då den bifallit tillsättandet af ett särskildt utskott blott för den motion, som enligt denna kammares uppfattning vore af natur att kubna af ständigt utskott behandlas. Den tvistiga frågan om de öfriga, angående försvarsverkets organisation, framstälda motionerna hade nästföregående dagen af konstitutionsutskottet blifvit afgjord till förmån för första kammarens uppfattning. Med en viss förvåning hade hr Palander hört den förste tal. vägra motionen den enda behandling, som skulle kunna lemtia frågan nödig utredning. Och att motionen verkligen förtjenade en sådan trodde tal. sig kunna försäkra, då den icke allenast afsåge en fastare organisation af sjöförsvaret, utan äfven stora besparingar af penningar och manskap. Hvad den anmärkningen beträffade att densamma endast skulle röra personalen, så var det just mot den som de svåraste anmärkningarne blifvit riktade; hvarförutom tal. fattade sin motion så, att utskottet icke skulle kunna undgå att yttra sig både om stationerna och ma terielen. Man borde åtminstone vänta, att då en man af facket säger, att de nuvarande förhållandena äro ohållbara, han skulle röna något tillmötesgående. Ett skäl för tillsättandet af det begärda särskilda utskottet såg tal. äfven deri, att om statsutskottet skulle på något så när tillfredsställande sätt behandla motionen, komme riksdagen att förlängas flera veckor. Hr Sv. Nilsson motsatte sig det begärda utskottets tillsättande af det skäl, att K. M:t skulle ega rätt att utan riksdagens hörande vidtaga de flesta af de i motionen framstälda ändringsförslag. I fråga om båtsmanshållet hade, som bekant, en K. M:ts proposition föreslagit öfverfiyttandet af en del deraf till landtförsvaret; och då denna propgsition blifvit bänvisad till statsutskottets beandling, skulle, om särskildt utskott tillsattes för hr Palanders motion, samma fråga behandlas af två utskott, hvilka kanske komme fram med diametralt motsatta förslag. Hr Axel Bergström ansåg, att det i sjeifva verket icke kunde bli fråga om annat än att bifalla ett särskildt utskotts tillsättande; ty båda kamrarne hafva redan beslutit det, ehuru andra kammaren fattade detta beslut under förutsättning att alla motionerna rörande försvarsväsendet skulle af särskildt utskott behandlas. Oafsedt dessa olikheter stode det dock fast, att båda kamrarne beslutit tillsättandet af ett särskildt utskott för hr Palanders motion, som för öfrigt vore väl värd en grundlig behandling. I denna åsigt instämde hr John Ericson, som ansåg det vara önskligt att frågan om landtförsvaret finge hvila några år; den hade nemligen urartat till ett trätofrö, och det vore godt om de mot hvarandra skarpt stående åsigterna finge tid på sig att mildras, om fejderna hunne bli glömda och benägenheten för eftergifter å båda sidor under några års hvila bl i större. Grefve Posse framhöll att frågan om vårt sjöförsvar är en af dem som stå högt upp på dagordningen och som icke kan falla; ty ban frågade huru många år man trodde att svenska folket skulle vilja uppoffra 4 mill. rdr för medvetandet att ej ega någon flotta. Denna fråga måste lösas, men detta vore möjligt endast genom en utredning. Då nu fråga i detta syfte blifvit väckt, vore det derföre representationens pligt att låta den behandlas af män, som i denna angelägenbet ega tillräcklig specialkännedom. Utan att vilja nedsätta sina kamrater i statsutskottet, kunde han dock försäkra, att der knappt funnes någon enda, som egde sådana insigter, att motionen ens kunde erhålla en någorlunda fullständig utredning. — Det hade blifvit yttradt, att K. M:t skulle ensam kunna besluta rörande största delen af motionens förslag. Tal. hade icke uppfattat frågan på detta sätt; men i ett fall vore tal. viss, i det nemligen, att K. M:t icke skulle kunna ensam ordna den stora och vigtiga frågan. — Man hade vidare sagt, att frågan om båtsmansrotarne icke borde behandlas af tvenne utskott. Detta vore i tal:s tanke ett svagt skäl; ty om denna fråga ock skulle röna olika öde i de båda utskotten, återstår dock alltid den gemensamma behandlingen inom kammaren. Hr Jöns Rundbäck ansåg det vara en mycket angelägen sak att motionen blefve behandlad af ett särskildt utskott. Landtförsvaret hade varit föremål för många utredningar, och det-vore nu på tiden att äfven tänka något på sjöförsvaret, isynnerhet som grava anmärkningar blifvit gjorda både mot flottans organisation och förvaltning. Hvad gärskildt beträffade båtsmanshållet, så vore det angeläget att vinna någon ändring i en inrättning, som är på samma gång betungande för staten och gagnlös för flottan. Hr Adlersparre trodde visserligen, att resultatet skulle bli-detsamma, nemligen. en: skrifvelse till K. M:t om frågans utredning, hvilket utskott ock måtte utses till dess behandling; men då motionen vore af synnerlig vigt, förtjenar den otvifvelaktigt ett särskildt utskott. Emot yttrandet att flottan skulle kosta 4 mill. rår årligen erinrade tal. att af 5:te hufvudtitelos medel användes icke allt för flottan, utan omkring 20 proc. till fyroch båkväsendet. Grefve Posse hade visserligen märkt, att man hyste en viss benägenhet att glömma bort de extra anslagen å 5:te hufvudtiteln; men att man skulle glömma dem ända derhän att icke alls taga dem med i räkningen bland tillgångarne, det hade han ändå icke föreställt sig. Hr Adlersparre ansåg detta hr grefvens yttrande icke vara något annat än advokatyr, och advokatyr tyckte tal. icke om på något ställe, allraminst i kammaren. När frågan är om hvad flottan kostar. årligen, så vöre det väl icke brukligt, att medräkna de extra anslagen, som finnas det ena året, det andra icke. Genom derefter företagen votering beslöts tillsättandet af ett särskildt utskott med 105 röster mot 58. Vid sammanträdets slut bestämdes att val till ledamöter i detta utskott skall förrättas nästa lördag. Derefter föredrogos och biföllos; utan anmärkningsvärd diskussion statsutskottets utlåtanden JE 8—14, med hemställan om bifall till K. M:ts propositioner, angående försäljning af kronans egendom i Tanger; ang. disponerandet af de åt ft. d. bergsskolan i Falun upplåtna gårdar m. m.; ang. försäljning af indragna kronoinspektorsbostället i Avesta; 1 fråga om upplåtelse till Göteborgs och Bohusläns landsting af en tomtplats å Bohus fästnings område för anläggning af ett sjukhus samt i fråga ombestämmande i penningar af arrendeafgifterna för statens egendomar; afstyrkande hr Hörnfeldts motion om de uti löner ingående räntepersedlars förvandling i penningar efter samma rund som för ränta och tionde, och tillstyrkande fr Per Nilssons från Kristianstads län motion angående befrielse för s. k. hästhemman. från utgörande: af dagsverken till boställsinnehafvare vid Skånska dragonregementet. Hr F. Ad:son Palanders motion om Reorganisation af rikets sjöförsvar samt om beredande af medel för en sådan