Aftonbladet – 24 februari 1870, sida 2

Ni vet, min bästa, att ett dylikt sätt står i fullkomlig strid emot detta lands seder och ideer, yttrade mille Barlieus med stor liflighet. Jag är i sanning förvånad öfver ert beteende, miss Emily; ni har fört oss bakom ljuset. Jag skall i denna dag skritva till er fru mor. Skulle verkligen hon godkänna detta offentliga uppträdande vid ett table Vhöte, så kan åtminstone inte jag göra det. Jag kan på inga vilkor behålla en ung dam i mitt etablissement som gör sig till ett ämne för prat. Ni kommer inte att göra mrs Treherne flera besök; hon har bevisat sig föga lämplig att taga vård om er. Ar det således er mening, mademoiselle, att jag för framtiden inte skall få antaga en bjudning? frågade Emily och hennes hjerta slog nästan hörbart. Jag skall utom all fråga till er fru mor f:amställa det önskvärda af att edra visiter alldeles upphöra; med all visshet kommer ni att stanna hemma, min bästa, så länge monsienr de Mellissie stannar i Nulle, svarade m:lle Barlieu spetsigt. Emily Chandos kände att hennes frihetstid var förbi. Skulle hon i annat fall tagit det oåterkalleliga steg som hon gjorde? Med omgående post inträffade svar från lady Chandos, som positivt förbjöd alla besök utom skolan för Emily och uppmanade beane till största flit, då hon tidigt på våren skulle för beständigt lemna m:lle Barlieus institut. Om detta bref ytterligare påskyndade katastrofen vet jag ej. Snart blet det kändt att madame de Mellissie — modreo — åter befann sig i Nulle3 en kort tid af lugn inträdde. En eftermiddag under vår engelska lektion för miss. Johnstone, kom bud att mrs Treberne önskade få träffa Emily. Hon tillläts att emottaga hennes besök, men. mille