Aftonbladet – 23 februari 1870, sida 1

iv. W. Ekeberg, Storgatan 1; C. W. Tornborg, olmenm. hos Hr Gust. Åkerman vid Handtvertninggatan (ingång en från Odensgatan) å Norr, sbyrå: N:o 8 Munkbrogatan. RR—— STOCKHOLM den 23 Februari. Det är nu afgjord sak, att vi äfven vid denna riksdag få ett särskildt utskott för försvarsväsendet. Men det blir denna gång icke landtförsvaret, utan sjöförsvaret, som kommer att utgöra föremål för det särskilda utskottets förhandlingar. Audra kammaren har nemligen i dag instämt i första kammarens beslut att tillsätta ett särskildt utskott för behandling af hr Palanders motion om reorganisation af sjöförsvaret. Man torde erinra sig, att andra kammaren hade tagit initiativet i denna fråga genom beslutet att tillsätta särskildt utskott för handläggning af alla försvarsverket rörande motioner. Men första kammaren, som fann åtskilliga af de väckta motionerna, bland dem hr Mankells, vara af beskaffenhet att icke tillhöra ständigt utskotts behandling och följaktligen ej heller kunnande blifva föremål för handläggning inom särskildt utskott, biföll andra kammarens aflåtna inbjudning endast i så måtto, att den samtyckte att tillsätta ett särskildt utskott för behandling af hr Palanders motion rörande sjöförsvaret. Det beslut, genom hvilket andra kammaren i dag förenade sig om den af medkammaren beslutna åtgärden, föregicks af en kort, men ganska liflig debatt. Den öppnades af hr Mankell, som nu motsatte sig tillsättningen af särskildt utskott. Det vore nemligen, ansåg han, inkonseqvent af första kammaren att tillsätta särskildt utskott för behandlingen af hr Palanders motion då det afslagit framställningen om ett sådant för behandlingen af alla frågor rörande försvarsväsendet. Hr Mankell gillade vissa delar af hr Palanders motion, men gillade den ej i sin helhet, och han ville för öfrigt fästa uppmärksamheten på, att den ej åsyftade en ombildning af sjöförsvaret i sin helhet utan blott personalen. Om första kammaren åtminstone hade bifogat hr Mankells motion om befästningarne, så hade någon anledning kunnat förefinnas att bifalla; men nu yrkadeghr Mankell afslag å första kammarens inbjudning. Då hr Palander sedermera fick ordet, beklagade han att hans motion ej Vunnit bifall af en så stor auktoritet som den förste talaren, men han ville försöka att bära detta missöde så lätt som möjligt. Han visade derefter att första kammaren ej kunnat handla annorlunda än den gjort; då den bifallit andra kammarens inbjudning så långt som detta grundlagsenligen kunnat ske, ty motioner, som tillhördga tillfälligt utskotts behandling, kunde ej grundlagsenligt af särskildt utskott behandlas. I sammanhang härmed upplyste hr Palander, att konstitutionsatskottet med alla röster, utom em, gillat första kammarens åsigt i afseende derå att de Mankellska och öfriga at statsutskottet återlemnade motioner hörde till tillfälligt utskott och ej till statsutskottet, dit andra kammaren ånyo bänvisat dem. Hr Sven Nilsson motsatte sig särskildt utskott hufvudsakligen på den grund, att K. M:t skulle ega besluta i de flesta i motionen berörda frågor utan riksåagens hörande. Detta bestreds åter af grefve Posse, som för öfrigt sramhöll motionens vigt och angelägenheten af att hon blef behandlad af-personer med sakkunskap, ty folket lärer ej i längden vilja gifva ut 4 millioner rdr årligen för medvetandet att ej ega någon flotta. Bifall till första kammarens beslut förordades för öfrigt af herrar A, Bergström, John Ericson, J. Rundbäck och Adlersparre. Den sistnämnde fann sig emellertid föranlåten Prokestera mot den uppgift med hvilken grefve Posse dragit till, att fottan kostade 4 milicner om året. Af den till nämnde belopp uppgående slutsumman å 5:te hufvudtiteln apptoge nemligen fyroch båkväsendet 209. Orefve Posse förklarade nu i sin ordning, att han ej härom var okunnig, men erinvade i andra sidan, att kostnaden för båssmansnället ej vore i ö:to hufvudtitelr, upptagen och att man för öfrigt glömds bort de extra wnslagen. Man vore visseviigen benägen att öra detta på denna nufvudtitel, men att nan skulle gå så långt att man ej räknade lem tyckte äock gretven vore väl-starkt. Detta sista yttrande förklarades af hr Adersparre kort och godt för advokatyr, och sådan, sade hamn, tyckte han ej om. Beslut om det särskilda utskottets tillsättning fattales härefter med 105 röster mot 58. Vid remissen af de kongh Propositioner, om i förra plenum aflemnades, törekom i våda kamräarne någon öfverläggning med anedning af förslaget om krouohemmans samt ndra kronolägenheters upplåtande under kattemannarätt utan särskild köpeskillings rläggan ae. I första kammaren öppnades öfverläggninen i ämnet af grefve C. G. Mörner. Ienne nsåg principvidrigt att staten skulle bortkänka dessa lägenheter, och föreslog i stälet en preskriptionstid för skatteköp, efter vilkens förlopp dessa hemman skulle säljas å auktion. Presidenten Thyselius genmälte, tt kronan, i anseende till åen kostnad, som ar förenad med kontryjien öfver kronohewnan genom syner och besigtningar m, ma ls icke hade större inkomster af dessa än f skattehemman, och att således i sjeltva erket ingenting bortskänktes, men att genom ropositionens antagande skulle vinnas större rygghet i eganderättsförhållandena. Hr Haselrot instämde. Grefve C. G. Mörner trodde tt olägenheterna bättre skulle afhjelpas geom hans förslag. Han trodde, att om vi kola vänta på de nya jordeböckerna för att reda i dessa förhållanden, så få vi vänta inge. Statsrådet. frih. af Ugglas kunde ej inse vartill grefve Mörners törslag skulle tjena. Jet skulle vara en oerhördt våldsam åtgärd MM id Ann 1