Aftonbladet – 22 februari 1870, sida 2

Ja.n Ett sådant barn ni ser ut att vara! Ni kommer inte att finna er väl i en fransysk skola, det vill jag säga er, såvida detta är ert första försök i den vägen. Hemtrefnad finnes inte en skymt utaf i en sådan. Men jag är inte van vid hemtrefnad; jag har intet hem. Jag har nu, några år varit i en engelsk skola der ganska föga trefnad i något fall var tillfinnandes. Lefva edra anhöriga i England? Har ni ett hem der? Om jag har ett hem i England!, upprepade hon något förvånad öfver frågan eller öfver min okunnighet. Naturligtvis har jag det; jag är miss Chandos. Mamma vistas för närvarande vid Chandos, ehuru det egentligen tillhör sir Thomas. Allt detta var grekiska för mig. Kanske läste miss Chandos detta i min frågande min, ty hon började hjertligt skratta. Sir Thomas är min äldste bror; Harry är också en bror till mig. Vi tänkte att Tom skulle taga afsked från regementet och komma bem för ett pår år sedan då pappa dog, men han är ännu qvari Ostindien. Mamma skrifver allt emellanåt, ber honom komma hem och gifta sig och bli en stadgad och respektabel man; han svarar då att han redan är tillräckligt respektabel. Er far var — Sir Thomas Chandos. Ack, ack! Om bara han hade lefvat! Han var så god emot oss alla! Mamma bär ännu sorg efter hor nom och det kommer hon att bära så länge hon lefver. Hvem var det som förde er ombord?, Hill — hushållerskan vid Chandos. Någon har förut alltid följt mig ända fram, vanligtvis Harry. Men nu är han borta och som mamma fick bref om att den engelska