Aftonbladet – 19 februari 1870, sida 2

—— knifvar ha kommit upp?.. Se efter, Peäs cork. Det finns bara en kvif och två tallrikar. Nå, lika godt! Täcket eller våra händer få passera som tallrikar Händerna bli bäst, då kunna vi lättare samla upp alla små smulor. Är korkskrafven här? Hvem kan draga korken ur vinbuteljen ? Tyst, tala inte så högt; de ha knappt ännu börjat supera dernere, förmanade miss Tayler, som var den äldsta i skolan. -Hörs nu på! Vi sköla inte kifvas omhvad: som skall ätas först, som vi-gjorde sist; nu skall; allt gå i sin rätta ordning: förstoxkött och: fårstek, sedau fläskpastej och siskonkorf, sist tårtorna, smör och bröd ad libitum; vattem under måltiden; efter dess slut vinet. Sålyder programmet; den som;är missnöjd -ders med kan gå och lägga sig — så mycket större andel kommer på oss andra... ,Duser:: den der vattenreservoiren vid. tvättbordet, lilla Hereford; tag och ifyl karaffinerna, men: sätt en vaxstapel bredvid, annars torde du gifva dig sjelf ett bad... Se så,jag skall skära för. kl Hon delade köttet och korfven i tio lika portioner och: tillsade mig. att bjuda bröd. De sköna mjuka hvetbröden klyfdes och smör påbreddes; för denna sistnämnda operation. tog man sin tillflykt till. åtskilliga hjelpmedel, om-hungern var för stark att. vänta på knifven. Handtagen på tandborstar befunnos lämpliga och fingrarne försmåddes ej heller.; Nu följde iden ljufliga sysselsättningen att äta. Vatten, lilla Hereford. Jag lydde, ehuru jag just skulle taga min första bit af smörgåsen, lade min portion på täcket och hemtade vattenbägaren. Ställ dig nu vid dörren och lyssna, lilla Fö (Forts.)