Aftonbladet – 19 februari 1870, sida 2

nen fordrade de att få veta anledningen, Mille Leduc. kunde på intet vis lära sig begripa skälet; hon förstod icke hvarför jag ej skulle anses jemngod med de öfriga; förhållauden oedömas så: olika Frankrike emot i England. Bah! sade hon slutligen föraktligt, elles sont folles, .ces demoiselles. Miss Dole höll ett samtal med ett par af de äldsta eleverna och ropade mig derefter till sig, började göra mig frågor angående mina studier, hvad min mor hade lärt mig och språkade med mig vänligt och hjertligt, under det hon strök mitt hår och såg mig in i ögonen. Er mor var således syster till mrs Hemson, min lilla vän? Nej, inte syster; de voro kusiner. Kusiner; ja sän, återtog hon efter en paus. Nå — hvad var er far? Jag hörde miss Fenton nämnå att också han är död. Pappa? Jag menar, hvad hade han för yrke? — var hån i handel? Han var officer. Öfverste Hereford. Öfverste Hereford? upprepade hon och såg på mig, liksom hon undrät om jag bedrog mig. Är ni riktigt säker derpå? Alldeles säker, miss Dole. Mamma var miss Carew af Keppe-Carew. Hvad säger ni? Carew af Keppe-Carew? inföll hon med liflighet och öfverraskning, ty min mors familjenamn åtpjöt ett visst anseende uti verlden. Mrs Hemson var också af samma slägtp, fortfor jag. Hon gifte sig med mr Hemson och säger sig aldrig ha ångrat detta. Miss Dole var en stund tyst, sade sig derter väl minnas hvilken uppmärksamhet det te, då en miss Crew gifte sig med en