Aftonbladet – 18 februari 1870, sida 3

valsverk 1 aska. klden törmodas ha uppkommit genom oförsigtighet af nattvakten. (F. P. — Trafikinkomsten å Gefle—-Dala jermväg utgjorde för Jan. månad 60,562 rdr 87 öre; Jan. 1869 43,136 rdr 80 öre. — Isen i Göteborgs skärgård. Ett telegram af onsdagen från Brännö upplyser, att alla hamnar i skärgården äro stängda af is. — Warbergs hamm. I Norra Hallands Tidning läses: Den här på vestkusten ovanliga kölden (vi ha här icke haft sådan köld sedan vintren 1862—63) har förorsakat, att de flesta hamnarne tillfrusit och kommunikationen med hafvet blifvit afbruten. Men Warberg har i detta hänseende nu liksom tillförene varit nog lyckligt att under strängaste köld se sin hamn öppen för kommunikationen med utlandet. En af de största engelska ångare, som någonsin anlupit denna plats, North Star, har nemligen i dessa dagar legat här och intagit en hafrelast om 7000 tunnor. Den afgick i tisdags med full last till London — detta vid en tidpunkt, då de bästa hamnarne på kusten ligga otillgängliga, emedan de icke ligga öppna hafvet så nära. Visserligen har äfven här vattnet frusit i hamn och på redd, men medelst en helt kort isränna, som hållits öppen för ångaren, har förbindelsen med hafvet hittills varit oafbruten; och vi kunna nu hoppas, sedan termometern redan i tisdags gick upp till nollpunkten, att den värsta vintren är öfver. — Räddningsinstitntet på Hisingen. Vid det sammanträde, som den 9 dennes hölls i Göteborg med delegarne i denna välgörande stiftelse, upplästes af styrelsens ordförande, grosshandlaren P. Hammarberg, en redogörelse för institutets 25:åriga verksamhet, hvarur vi meddela följande: Öfver 25 år ha förflutit sedan det frö utsåddes, hvarifrån räddningsinstitutet på Hisingen uppvuxit. Det var bland några ledamöter inom ett sällskap, som kallade sig Orphei vänner, som första tanken på denna inrättning tog form af handling, derigenom att sällskapet uppmanades anslå behållningen af en arrangerad soire till grundfond för ett räddningsinstitut. Summan uppgick till ungefär 900 rdr bko, hvarefter år 1844 en styrelse bildades. — Emellertid förgingo öfver tvenne år, utan att tillräckliga medel kunde samlas för att kunna sätta verket i gång efter den omfattande plan, som man då ansåg borde följas; men vid ett sammanträde 1847 framställdes af då varande regementspastorn J. F. Lundgren, nu jemväl afliden, ett förslag, att på inskränktare sätt, med blott en föreståndare, å en gång familjefader och lärare, genast börja öretaget och låta det sedan få den utveckling, som af tid och omständigheter kunde betingas. Detta förslag vann det bifall, att en af de närvarande erbjöd sig lemna 2000 rdr med vilkor att summan skulle genast användas för företagets igångsättande. En liten hemmansdel på Hisingen om cirka 12 tunnland jord inköptes, hvilken nu genom gåfvor och köp ökats till 45 tunnland, och samme man, som ännu finnes såsom dess föreståndare, hr J: Larsson, blef då dertill antagen. — Den 22 Oktober 1847 intogs den första gossen der till föräldravård. Under de derpå följande sex månaderna intogos 6 gossar, alla bland de mest förderfvade och vanvårdade inom samhället, på hvilka dock den ömma föräldravård, som institutet kunde lemna, snart nog visade sin förbättrande inflytelse. Det lilla hus vi då egde, med två små rum och kök i nedra våningen samt en vindskammare, som användes till skolrum, befanns dock vara alltför trångt för att medgifva en ökad verksamhet, hvadan man 1848 beslöt att uppföra det boningshus, i hvilket inrättningen ännu är inlogerad. I detta hus inflyttade man hösten 1849 och året derpå intogos åter 3 gossar. — Sedermera ökades antalet till 12, två eller tre år derefter till 18, och dervid borde man kanske hafva stannat, men tvingande omständigheter hafva dock under de senaste 6 åren förmått styrelsen att lemna plats för ännu flera, så att antalet elever under dessa år sällan understigit 21, och vid ett tillfälle uppgått till 24. Inalles hafva 92 gossar åtnjutit vård vid institutet, deraf i närvarande stund, sedan trenne för kort tid sedan utgått, 20 finnas qvar; hvadan sedan institutets stiftelse 72 derifrån utgått. I den mån det varit möjligt följa dem på spåren, har det skett, och af de anteckningar, en här tillgänglig matrikel gifver vid handen, visar det sig att af dessa 72 de 52 varit i stånd att försörja sig sjelfva. Tre af dessa 52 hafva under tiden afliit, men flertalet af de andra hafva goda och lönande anställningar. Af de öfriga utgångna hafva 12 hemfallit åt brott och hafva sålunda bidragit att befolka fängelserna, och om 8 har man dels inga, dels föga tillfredsställande underrättelser. Sådan är i korthet den tafla institutets verksamhet företer. Jag vill blott dertill lägga en företeelse, som är väl värd att beakta. Bland de 12 fästningseller ransakningsfångar som från institutet utgått, tillhör blott en antalet af de 20 första elever som der vårdats, och flertalet af de åt brott hemfallna, derifrån utgångna, faller bland de senare årens elever. Detta tyckes bevisa riktigheten af den många gånger uttalade satsen, att förbättring af vanvårdade och vilseförda barn säkrast vinnes om man är i tillfälle att fördela dem i smärre grupper, helst 6 å 8) högst 12:i en familj. En sådan anordning har af ekonomiska skäl hittills ej kunnat ske hos oss, — framtiden får visa hvad dervid kan åtgöras; men ett hoppas jag dock genom det anförda hafva ådagalagt, nemligen att intet skäl finnes för intagandet på institutet af ett större antal gossar, än det som senast angetts böra vara maximum, eller 20. :(G. P.) I senaste numret af Jönköpings Tidning betecknas en baron Bondes uppgift vid svenska slöjdföreningens sammanträde den 9 dennes, att i Jönköping finnes en fabrik för trådrallars tillverkning, som en anka. Vi hade återgifvit denna notis efter Dagbladet, der det står att fabriken finnes i Jönköping. Rätta förhållandet är emellertid, såsom också frih. Bonde uppgaf vid sammanträdet; att fabriken ligger i grannskapet af Jönköping. I Sveriges Handelskalender för 1868—1869, sid. 97, står under rubriken Habo (jernvägsstation nära Jönköping): Tumbäck, svarfverifabrik för tillverkning af trådrullar, hvilka exporteras till England; eg. civilingeniören IC. U. Wesslau,. Denne har också meddelat frih. Bonde notisen om trådrullfabriken och dess verksamhet. ER en Jerntull-frågan: Då i åtskilliga tidningar på senare tiden förekommit dels oriktiga, dels orediga uppan SK