Aftonbladet – 18 februari 1870, sida 3

ras logis paträftades 40 falska specier. UTRIKES. Innehåll: Arresteringarne i Paris. — Ett traviskt efterspel. — Rochefort i S:te Pelagie. — Nordyska riksdagens öppnande. — Furst Hohenlohes fgång. — Sammansvärjningen i Ryssland. — Bonleuppror i Ukraine. — Peabodys begrafning. — )gilladt parlamentsval i Irland. — Förbudet för itländingar att besitta fast egendom i England. — Brights helsotillstånd. T7— De senaste tidningarna skildra, i likhet med telegrammerna, Paris som fullkomligt ugnt. Polisen, som säges ha kommit en sammansvärjning på spåren, fortsätter emelertid sina efterspaningar. Antalet af dem som under och efter oroligheterna blifvit arresterade uppgifves åf Journal des. Debats ill 350 4 400: De häktade förvaras dels i Conciergeriet och Mazas, dels i Prison dela Sante. Ransakningen fortgår alla dagar, och en del af de häktade ha åter blifvit ställda på fri fot. Bland dem äfven Ulric de Fönvielle. Man har äfven arresterat fyra qvinnor, liksom de öfriga anklagade att ha stämplat mot statens säkerhet. De hållas fängslade i St. Lazare. Ett sorgligt efterspel till de tre dagarnas händelser inträffade förl. fredag. Denna dag på morgonen infann sig en poliskommissarie, åtföljd af en polissergeant, i ett hus vid Rue des Moines, för att häkta en maskinarbetare, vid namn Megy, som var starkt komprometterad. Då de båda polisagenterna inträdde i rummet, mottogos de af Megy med ett pistolskott, som snuddade förbi kommissariens kindben men träffade den bakom stående polisbetjenten i hufvudet, med den följd att han sjönk död till marken. La Marseillaise har åter börjat utkomma, men under ny redaktion. Som hufvudredaktör nämnes en ung advokat vid namn Dubost, en vän till Bancel och Gambetta. Rochefort sitter häktad i den del af S:t Pelagie som kallas Pavillon des Princes, der han jemte Lissagary, den bekante medarbetaren i Reforme, bebor ett beqvämt rum. Liksom prins Pierre i conciergeriet, får han mottaga besök af sin familj. Han är allsicke nedslagen öfver det öde som träffat honom, utan tyckes tvärtom ej ogerna seatt han på detta sätt undsluppit den roll af folkledare hvartill hans krafter synbarligen äro för svaga. Emellertid fördrfverhan tiden med att under adress-till presidenten Schneider skrifva bref till lagstiftande kåren, som kammaren vägrar mottaga. Tidningarna meddela ett af dessa bref; deri han uppmanar kammaren att låta sätta ministrarna i anklagelsetillstånd; emedan de söka framkalla ett borgerligt krig. För den händelse kammaren fortfar att vägra motttaga hans meddelanden, hotar han, berättar ett gårdagstelegram, att nedlägga sitt mandat. Den preussiska landtdagen blef förl. lördag afslutad af grefve Bismarck med ett tal hvars enda märklighet är de snubbor som der ges representationen för det hon ej hunnit behandla åtskilliga af regeringen framlagda förslag, samt den förhoppning talet låter framskymta att landtdagen skall inom kort bli sammankallad till ett urtima möte för att behandla de frågor som nu ej hunnit bringas till slut, särskilt den om kretsordningen. Anledningen till afbrottet i landtdagens arbeten var, som bekant, nordtyska riksdagens sammanträdande. Redan två dagar derefter, eller i måndags, öppnades Iden af konung Wilhelm i egen person. TronI talet omnämner först de lagförslag, som skola framläggas. De vigtigaste af dem äro förslag till en ny strafflag för det nordtyska förbundet, lag om skydd för författarrätten, om definitiv utveckling af den gemensamma indigenatsrätten, samt en fullständig frihet för undersåterna att vistas hvar de behaga jinom förbundets område. De ökade inkomsterna gåtve hopp om, att de alltjemnt stigande utgifterna, isynnerhet till förbundsflottan, skola bli betäckta. Det har, sade konungen, varit föremål för hans oaflåtliga upp märksamhet att bana väg för en natione förbindelse med södra Tyskland, Ett bevis