tik under loppet af sessionen skulle anses behöflig i fredens och ordningens vigtiga intressen. I afseende på dessa och alla andra angelägenheter anropar H. M. andäktigt Guds den allsmäktiges ständiga välsignelse för edra arbeten. Just vid parlamentssessionens början ser sig regeringen nödsakad att umbära en mans bistånd, hvilken obestridligen skulle ha gjort henne stora tjenster i striden för de vigtiga reformer, som nu äro å bane. John Bright har till följd af sjuklighet — anlag för blodkongestion åt hjernan — blifvit af sina läkare ålagd att för någon tid slå sig lös från det politiska lifvets ansträngningar för attiSkotland uteslutande egna sig åt vården af sin helsa. Hans frånvaro är, såsom sagdt, en oerhörd förlust för regeringen, och han skall också endast motsträfvigt ha låtit förmå sig att lemna den engelska hufvudstaden. Ehuru hans hänförande vältalighet skall på ett kännbart sätt saknas i det afgörande ögonblicket, är dock detta ej det vigtigaste tör regeringen, ty hon är nog stark att kunna umbära detta dyrbara stöd i debatten, men hvad som gör honom oersättlig är, att hans råd alltid varit af värde för henne, att massorna sätta ovilkorlig tillit till hans ord och att till och med de yttersta partigängarne af venstern icke våga betvifla en åtgärds frisinthet, då han med värma uppträder för densamma. Om Brights sjukdom meddelar Morning Advertiser: Såsom vi till vår ledsnad erfarit, är hr Brights helsa till den grad försvagad, att man mnödgats gifva honom rådet att någon tid vistas i Skotland. Hans läkare förbjuder honom att uppträda såsom talare. Det är således icke att vänta, att han före påsk skall deltaga i någon vigtig förhandling. Ettrykte, att Bright skulle ha för afsigt att nedlägga sitt ministerembete, i fall han icke inom tre eller fyra veckor är återstäld, lär dock sakna rund. Generallöjtnanten sir Charles H. Windham, befälhafvare för de engelska trupperna i Canada, har plötsligt aflidit under en kort permissionsresa i Florida. Under Krimkriget tillhörde han den engelska generalstaben, tog verksam del i slagen vid Alma, Balaklava och Inkerman och utmärkte sig isynnerhet såsom chef för andra divisionens stormkolonn mot Redan genom den mest lysande personliga tapperhet. Till belöning för sina tjenster vid detta tillfälle befordrades han till generalmajor, utnämndes till guvernör öfver den del af Sebastopol, som föll i engelsmännens händer. samt fick befälet öfver fjerde divisionen. I Ostindien inlade han två ål derefter ny ära. Han var vid sin död 60 år gammal. En annan från Krimkriget med berömmelse känd officer, generalmajoren sir William Gordon har äfven aflidit af ett sår i halsen, som han vid rakning råkat tillfoga sig. Såsom bekant är, värnas den personliga friheten i England med en ömtålighet, som knappt har sin like i något annat land. Ett nytt bevis härpå lemnar en i dessa dagar afdömd rättegång. En köpman, som vid bangården i Twickenham köpte en jernvägsbiljett, vägrade att af kassören taga emot en fransk sou i stället för en engelsk half-penny (värdet är ungefär detsamma och sou-myntet icke just så sällsynt i England). Kassörer blef ond, och. sedan skarpa ord vexlats å ömse sidor, lät han arrestera köpmannen, anklagande honom för stöld. Offret för denna tjenstemannavrede måste tillbringa en natt på polisvaktkontoret; men följande morgon ble han genast frigifven, emedan fredsdomarer insåg anklagelsens grundlöshet. Naturligtvis klagade nu köpmannen öfver olagligt beröfvande af friheten och hade den tillfredsställelsen, att South-Western-banbolaget ble dömdt att utbetala en ersättning till honor af 100 (1800 rmt) Sällan lär väl den förorättade ha på några timmar förtjenat så mycket som den natten på polisvaktkontoret. Märkligt nog ser sig England, som ga första exemplet till ytterst billiga portosatser, nu förbigånget isynnerhet beträffande bokförsändningar af andra nationer på fastlandet, der böcker, hroschyrer, cirkulärei m. m. distribueras för mycket lägre porto än det engelska postverket fordrar. Under den förra sessionen förklarade regeringen sig benägen för en nedsättning i posttaxan, mer andra omsorger ha sedandess tagit hennes uppmärksamhet i anspråk, och af farhågs att äfven detta år skall förflyta utan någor förändring i detta afseende, har nu Society of Arts i London tillsatt en komitå med uppdrag att söka öfvertyga regeringen om vigten för alla samhällsklasser af att nedsätte portot för alla tryckta skrifter från en til en half penny för en vigt af 4 ounces (nära 9 lod) En dylik åtgärd vore så mycket angelägnare just nu, då folkundervisningsfrå. gan är en bland de främsta för dagen och det är klart att läroböckers spridning föl billigt pris högeligen skall befrämja det åsyftade ändamålet.