Aftonbladet – 15 februari 1870, sida 3

går egrade industrigrenar, samt sedan under vissa är ställa sig till landtbruksakademiens förfogande, för att mot faststäldt arvode och särskild ersättning af enskilda, som påkalla deras biträde, gå dessa tillhanda med råd och upplysningar. En sådan skrifvelse hade äfven till K. M:t blifI vit ingifven, men något svar derå ännu ej inkom; mit; dock hade under året 2000 rdr blifvit af reI geringen utatordnade till stipendier för perstöner, som velat utbilda sig i vissa brancher af Hithörande näringar. Likaledes hade, efter uppdrag af mötet, förvaltningskomitån i skrifvelse till K. M:t anhållit, att K. M:t täcktes låta genom dess beskickningar vid utrikes hof, eller konsuler, eller, der sådant anses lämpligt, genom särskildt utsända agenter inhemta samt på lämpligt sätt meddela upplysning om utsigterna för afsättning å utrikes ort af svenska tillverkningar, samt om och å hvilka orter upplag till försäljning deraf kunde beredas. Regeringens svar derå hade innehållit, att som erfarenheten visat, det statens ingripande till skydd och uppmuntran af näringarne aldrig medfört det dermed åsyftade ändamålet, hade ej annat afseende blifvit fästadt å ifrågavarande skrifvelse, än ett från de förenade rikenas beskickning i Petersburg yttrande blifvit infordradt om bästa sättet att erhålla de i skrifvelsen omnämnda upplysningar, hvad Ryssland beträffar, äfvensom om lämpligheten af en agents anställande derstädes. Förra årets möte hade ock beslutit, att hushållningssällskapens ombud skulle till sällskapen göra hemställan: a) Om anskaffande till folkskolorna eller, i de orter, der slöjdskolor finnas, till dessa af erfor: derliga ritningar, modeller och verktyg, särdeles med afseende å den i orten gängse industri; b) Om inrättande i de orter, der en befintlig industri anses behöfva understöd eller utbildning, af slöjdskolor eller ock läroverkstäder. c) Om förahstaltande, antingen för hvart län särskildt eller gemensamt för flera län å vissa större afsättningsorter, af utställning till försäljning af svenska industrioch husslöjdsalster. Svar å denna hemställan hade endast ingått från några få hushållningssällskaper. Kalmar läns norra sällskap hade bestämt sig för att tillsvidare uppskjuta frågan. Elfsborgs södra hade till befrämjande af ifrågavarande ändamål anslagit 1000 rdr. Grefve Sparre upplyste, att samma läns norra sälls skap beslutit att årligen anslå 600 rår till stipendier åt folkskollärare, som i någon af distriktets städer vilja genomgå en kurs i för industriens höjande gagneliga ämnen, för att sedan meddela sina inhemtade kunskaper vid folkskolorna. Likaså hade samma sällskap kommit till öfvertygelse derom, ait störa fördelar vore att hemta af permanenta industriutställningar i större städer såsom Stockholm, Göteborg, m. f1., der äfven komiterade borde finnas, som lämpligast kunde taga om band den frågan, hvilka af våra produkter skulle komma att till utlandet afsättas. Härom ämnade talaren väcka motion. Hrr Odelberg, grefve Wachtmeister, Faxe, Lithner, Asker m. fl. redogjorde för hvad i denna sak af de hushållningssällskaper, de hvar för sig representerade, hade blifvit åtgjordt. Hr Almqvist tillkännagaf, att man i Westerbotten ansett frågan om åtgärder till yrkesskicklighetens befrämjande bäst lösas derigenom, att vid slöjdskolan i Stockholm några personer kunde få genomgå fullständiga kurser, för att sedan ställa sig till hushållningssällskapernas förfogande. De af förra mötet tillsatta komiterade, som fått i uppdrag att afgifva utlåtande angående inrättande af en svensk hypoteksförsäkringsanstalt jemte förslag till stadgar, hade fällgjort detta sitt uppdrag. Utlåtandet fanns tryckt och utdelades bland mötets ledamöter. Frågan borålades, men blef vid tillfället föremål för en förberedande diskussion. Grefve Sparre, som i början varit emot inrättande af en dylik anstalt, hade på senare tiden kommit till motsatt öfvertygelse, förnämligast tilll följd af de upplysningar han under sin senaste utländska resa inhemtat om en anstalt af detta slag i Berlin, och som, under förhållanden likartade med de hos oss befintliga, hade utöfvat ett mycket välgörande inflytande. Ett af de förnämsta skälen till talarens förra motstånd mot anstalten hade varit bans öfvertygelse, att en stor del af landets jordbruksfastigheter voro engagerade i våra hypoteksinrättningar, men denna åsigt hade befunnits oriktig, enär det endast vore 9 å 10 procent af svenska jorden, efter taxeringsvärdet, som . stode i förhållande till nämnde inrättningar. Der1 till kom, att den början med anstalter af detta j slag, som hos oss blifvit gjord med det nyligen grundade intecknings-garanti-aktiebolaget, tyckes j: gå ganska bra. Hr Mannerskantz anmälde, att han vid utlåfandet fogat en reservation, hvars tryckning emellertid blifvit fördröjd. Bland punkter, hvari han varit med öfriga komiterade af olika mening, nämndes bestämmelsen, att den ifrågasatta anstalten skulle blifvå gemensam för stad och land. Grefve Sparre uttalade åter den åsigten, att denna bestämmelse vore en stor förtjenst hos förslaget. Hvad de föreslagna stadgarna beträffade, voro de naturligtvis endast ämnade att utgöra en stomme och tjena till ledning för de män, som till sist komma att taga saken om hand. Från Fosterländska föreningen hade ingått en inbjudning till ombuden till gemensam rådplögning om hvilka åtgärder som i de särskilda landsorterna borde vidtagas för befordrande af befolkningens sjelfverksamhet och sparsamhet samt om . underlättande af fattigvården medelst anlitande af l. ränte; och kapitalförsäkringsanstalter. Dagen för den ifrågasatta öfverläggningen skulle framdeles af ombuden bestämmas. Åt sekreteraren uppdrogs att äfven fungera så-j som skattmästare. G Vid sammanträdet förevisades prof af rörtorf, tillverkad; bland annat af vanlig hvitmossa. vid Föskefors hbrnk i Wermland efter