Aftonbladet – 15 februari 1870, sida 2

hel butelj konjak om dagen sedan för att du skall få krafter igen.n Jag tror att det skämtsamma tillägget icke precist var hvad han först ämnat yttra. Jag vet att stimulerande mede! för dig hade varit det rätta; det sade jag Lowe i går, men han ville ej höra derpå. Om det ej vore för en sak, skulle jag nu gifva dig ett glas konjak. b Öch den saken? frågade hon knappt hörart. Är en tvekan om jag möjligen gör hvad som är orätt. Jemima kom i dörren med ett ljus i handen; det var min signal till uppbrott. Selina kysste mig två gånger och sade att hon hoppades få komma upp följande dag. Jag gick fram till mr Barley. God natt, sir. Är det din softimme, barn? God natt. SJETTE KAPITLET. Död! Klockan var åtta på söndagsmorgonen och från kyrkan hördes så vackert klockorna ringa. Solen lyste och allt såg så gladt ut då jag drog upp gardinen; — den hade varit nedfäld en hel vecka förut. Utan att invänta Jemima klädde jag mig i min nya söndagsdrägt. I dag skulle trefnaden återkomma till detta hem; Selina skulle ju för första gången sitta uppel Jag slarfvade litet med min klädsel för att komma fort ned; Gud vet om jag ej slarfvade med mina böner också! Allt var så tyst der nere; jag började tro att alla hade glömt mig. Jag stannade vid BSelinas dörr och knackade på, samt lyssnade efter hennes kallelse, då en af tjenarne brådskande kom uppför trappan. Det var Sara.