og mannen det förtvifiade beslutet att medelst mifoperation å mage och, då detta icke nog hatigt hade åsyftad verkan, hals förkorta sitt på ramtida existens så utsigtalöva lif. Landsfiskalen .. Anderssonf har nu funnit sig föranlåten; geom stämning yrka ansvar å ofvanskrifne Hössna sommunalnämnds ordförande såsom varande den jerson, hvilken gifvit anledning till den förtvifiade handlingen, och sålunda delaktig i den medelUdrige mannens förtidiga död. Det var rätt kujöst åskåda Hössna fättighuspersonals afresa till ingsstället Ulricehamn 3:dje rättgångsdagen, då le skrynkliga, ålderstigna gummorna der skulle lägga vittnesmål i denna högvigtiga, fråga. — Hela saken torde, väl utagerad, blifva fika med 0 vad ansvarsyrkandet beträffar, men icke så, hvad ungår de omkostnader, som härmed äro förenade. — De preussiska universiteten. Om dessa innas följande officiella statistiska uppgifter: Under vårterminen 1869 funnos vid de nio preussiska universiteten samt den teologisk-filosofiska akademien i Mönster 781 akademiska lärare, nemligen 109 ordinarie, 158 extra ordinarie professorer och 214 privatdocenter. Deraf räknade de evangeliskteologiska fakulteterna 74 lärare, de katolsk-tecl!ofiska 26, de medicinska 194, de filosofiska 394. e flesta lärarne, 156, hade universitetet i Berlin, derefter kommo Bonn och Göttingen hvardera med 104, Breslau med 86, Halle med 77, Königsberg med 65, Marburg med 58, Kiel med 54, Greifswald med 52 och Minster med 25. Lyceum i Braunsburg hade 4 professorer i katolsk-teologiska och 3 i filosofiska fakulteten. Vid samma tid voro vid de nio universiteten och akademien i Mänster inskrifna 7100 studerande (deribland 971 utländningar). De flesta, nemligen 1958 (399 utlaändningar), räknade Berlin; derefter kom Bonn med 925 (94 biändningarg, Breslau med 845, Halle med 833, Göttingen med 774, Königsberg med 445 Greifswald med 391, Mänster (blott två fakulteter) med 391, Marburg med 372 och Kiel med 156 studerande. Dessutom voro öfver hufvud 1341 personer berättigade att besöka föreläsningarne. Den talrikaste fakulteten var den filosofiska med 2608 studerande; dernäst den medicinska med 1643 den juridiska med 1245; den evangeliskt-teologiska med 1101 och slutligen den katolsk-teologisika med 508;