På fredagen blef jag ånyo skickad till Hallam: Unga Kings begrafning skulle ske på lördagen och min promenad tycktes stå i något samband dermed. Denna gång sände Selina intet bref, endast en mystisk helsping. Se till att du, nu som förra gången, träffar mr Gregg ensam, ljöd hennes betallving till mig. Säg honom att begrafningen blir klockan elfva i morgon förmiddag, att han då bör vara i närheteh och passa på tiden. Du kan nämna att jag nu är för sjuk att skrifva. Hvad skall jag då säga honom — hvad var det du sade, Selina? Säg honom bara hvad jag nyss nämnde: han skall förstå mig fastän du icke gör det Hvarför tviogar da mig att tala? tillade hon med häftighet. Jag skickar med större förtroende dig, än någon af tjenstfolket detta vigtiga ärende. Jag utförde mitt uppdrag och såg sedar den dagea Selina blott för ett par minuter det påstods att hon var ett litet grand bättre Mr Edwin Barley höll ord och en tredje lä kare, en gammal, ståtlig herre i svarta klä der och gj RR med guldbägar anlände sam gillade i allo hvad hans. tvenne yrkesbröde ordinerat. Lördagen kom, Hela huset vaknade til en viss, stillsam oro, om jag så får säga Menniskor gingo och kommo; tjenstfolket alla i sorgkläder, hade mycket att syssh med, men. på ett tyst och högtidligt sätt Mr Edwin Barley var svartklädd och Char lotte Delves gick från rum till rum i en fra sände, svart sidenklädning. . Selina var ick sämre, snarare. bättre, sade läkarne. Vi som voro olärda, tyckte att hennes hals va litet bättre, men hun sjelf i det hela mer kraftfts (FortsJ