kola i Newyork ej mindre än 50,000 arbeare vara utan sysselsättning, och Chicago Tribune beräknar, att i vestern 15 å 20,000 befinna sig i samma belägenhet. Detsamma äges vara förhållahdet i alla städerna och en stor del af landsbygden i de norra staerna. I staten Newyork uppgå, enligt Nework Tribune, de arbetslösas antal för närvarande till minst 100,000 personer ensamt på landsbygden. . Om distriktet Alaska, som Förenta Staerna nyligen köpte af Ryssland, har en dit sänd regeringsagent, MIntyre, afgifvit en iögst otillfredsställande berättelse. Han anlår hela den hvita befölköitigen i territoriet ill knappt 300 personer, I östra Alaska bo 12 å 15.000 indianer och Ungefär hälften så nånga i de öfriga delarna af landet. Många if stallimarna äro etvifvelaktigt af asiatisk härkomst, hvilket tydligen synes af deras seder och traditioner, och ett betydligt antal iro indianer af en mycket starkt utpräglad j Hvad kostnaderna vid köpet af Alaska veträffar, anser han, att den utbetalade sumnan af 7,200,000 dollars blott är en ringa Is af hvad köpet i verkligheten skall komma tt kosta Förenta Staterna. Han beräknar rela köstnaden i 25 år till 43 millioner dolark Som ersättning för denna utgift kan mionen göra räkning på en inkomst af skälångsten till ett belopp af 75—100,000 dolars om året. Någon tillökning af inkomsterha kän, enligt hans framställting, ej väntas på många år, så framt ej utomordentliga ymständigheter, såsom upptäckten af lager vf värdefulla mineralier till en utsträckning, som vore stor nog att föranleda en betydigare invandring, skulle komma emellan. Hvad frågan angår: Hvad skola vi göra ned Alaska? råder han ur finansiel synounkt för ögonblicket till att uppgifva hela erritoriet, tills lyckligare förhållanden inrädt. Emellertid medger han, att denna itgärd af politiska skäl måhända ej vore rådlig. Från Petersburg skrifves; att en expedition utrustas, som inom åtta veckor skall afgå till Asien, för en etnografisk utforskning af Mantschuriet och Mongoliet. Judarna ha genom ett kejserligt dekret erhållit tillåtelse att som ingeniörer ingå i statens tjenst. Den 4 dennes hölls i Manchester ett talrikt besökt möte af National education league, åa hvilket följande resolutioner antogos: 1. På MFadynes förslag, ätt til följd af den störa okunnighet, som råder bland massorna i landet, är det oundgängligen nödvändigt att bereda folket undervisning; 2. På Mundellas förslag, att intet undervisningssystem kan tillfredsställa nationen; så framt det ej är fritt från allt sektinflytande; 3. På förslag af OCönnor, att de på mötet närvarande godkänna det af ligan uppstälda programmet och förbinda sig att genom alla medel, som stå till deras förfogande, få det allmänt antaget. Sir John Bowring begagnade tillfället att fästa uppmärksamheten på kontrasten mellan regeringens frikostighet, då det gäller armen och flottan, och nennes sparsatihet i fråga om den allmänna undervisningen. Den nyss aflidne fängelseinspektören Perry här testamenterat den bekante biskop Coiensö en sämihä af 2000 ptitd st. som bevis på sin aktning för en man, som så fhänligt uppträdt mot bigotteriet och intoleransen. Timess körrespöndent i Rom meddelar i ett bref af den 2) Januari nägra intressanta detaljer om de svårigheter, som kyrkomötet stöter på. Den opposition, för hvilken erkebiskopen af Orleans, kardinal Rauscher och flere andra inflytelserika prelater stå i-spetsen, skall ha väckt oro imöm det tltfafhontana partiet, och de romerske kardinalerne göra ingen hemlighet af sin förbittring mot ofelbarhetsdogmens. motståndare, Det skall till följd häraf ha varit i fråga att prorogera kyrkomötet ända till Maj månad. Korrespondenten tror sig veta, att deona åtgärd skall vidtagas gäliska snärt: emedan man fruktar, att ett längre dröjsmål skulle kunna till den grad försvåra ställvingen, att de blefve nödvändigt att rentaf upplösa mötet Åuvgsbärger allgem. Zeitung meddelar i öfversättning några artiklar, hemtade ur Syllabus, hvilka föreslås skola af kyrkomötet opphöjas till bestämda -canones. .. Så-t. ex afkunhas i art. XIl-anatema öfver hvar och ep, som påstår, -att kyrkan endast eger rättighet att. styra menniskor genom råd och öfvertygande, imen icke får genom domar och helsosamma bestraffningar tvinga dem, son omfatta afvikande meningar, och dem, son tredskas. Likaledes drabbar kyrkans banr enligt art. XVII hvar och en, som hylla den satsen, att den makt, som erfordras fö! att regera det borgerliga samhället, icke ut. går itrån Gud, eller att. man icke är -skyl. dig denna makt hörsamhet i kraft af Gud egen lag, eller att denna makt är stridand mot menniskans naturliga frihet. Canone NIX, XX och XXI påbjuda kyrkans öfver. höghet till och .med i politiska och medbor gerliga frågor, och canon XXI innehålle särskildt och uttryckligen en bestämd för kastelse af den artikel i konkordatet, enlig hvilken påfliga bullor, reskripter mi m. ick utan regeringens samtycke kunna offentlig göras i Franokrike. Af ofvanståeende visa sig, att, tvärtemot hvad de liberale och mo derate katolikerna hoppats, det ultramontan fa som har öfvervägande majoritet p yrkomötet, beslutit att positivt och dogma. tiskt utdöma alla de grundsatser, på hvilk. det moderna samhället hvilar. Ganska be tecknande är hvad den ultramontana tidnin gen Civiltå cattolica, det romerska hofvet officiösa organ, ytirar i anledning af denn —— Hr —— — — NN