Aftonbladet – 14 februari 1870, sida 2

Jag fruktar det. . Han betraktade mig alltjemt, medan han lindade -brefvet om sina fingrar; Jag kunde se att det var skrifvet med en blyertspenna. Vet du brefvets innehåll? frågade han. Nej, sir. E Har du inte läst igenom det på vägen. Det är inte försegladt. Nej. Jag har aldrig tagit det ur min handske förrän nu, vid framkomsten. Godt — säg mrs Barley att jag fulikomligt förstår och genast skall uppfylla hennes begäran; säg henne att allt skall vara i ordping. då hon skickar bud. Ack — vänta litet — har du något mera dopnamn än Anna? Jag heter Anna Ursulav Och hvad var din fars namn? — Din mors? Pappa hette Thomas, mamma Ursula; svarade jag, alltjemnt mycket förvånad. Han antecknade namnen; -gjorde mig ytterligare några frågor, ledsagade mig derefter till porten och uppmanade mig vid afskedet att icke glömma hans helsning till mrs Barley och att ej för någon nämna mitt besök hos honom. Utan några äfventyr, kom jag åter hem och ämnade mig upp till sjukrummet; då miss Delves sakta vinkade åt mig från trappan till öfversta våningen: mrs Barley hade somnat och fick ej störas. Jag gick -ditupp, tog af. mig hatt och kappa och blef derpå inbjuden i Charlotte Delves rum — vackert och prydligt, samt beläget alldeles öfver-Selinas sängkammare. Gå sakta, min vän, Får hon blott sofva, skall det göra henne godt. Jag ville icke alls gå, ehuru mattan var SE och mjuk, utan satte mig på första stöt Miss Detves höll på att Byta du