Aftonbladet – 5 februari 1870, sida 3

r al TAKCOSKAPCINAS J då det finnes medel till flottans öfning SAID a a för hvilket icke obetydlig tid erfordras, hvatigeaom allt händer att man, för att vara säker på förhand, måste beräkna ett större anslag än som mår hända sedermera kommer att användas. Detta gäller i allmänhet, men en särskild orsak till nu befintliga öfverskott å exercismedlen är den, att då, för nåsra år sedan, det sattes ifråga såsom nyttigt för handelns befrämjande, att fartyg utsändes till kinesiska farvattnen, och sådana expeditioner äro af flera anledningar kostsammare än andra, antog departementschefen som EX nödvändighet att, genom i tid gjorda besparingar, göra sig beredd derpå, utan att särskildt behöfva anlita representationen, hvilkens intresse för saken dessutom på ett otvetydigt sätt syntes ådagalagd, åå icke någon anmärkning gjordes mot det ganska frikostiga anslag som regeringen, utaf de 3:e hufvudtiteln tillhörande medel i samma syfte lemnade. Det bar sedermera vidtagits andra åtgärder, men det är derföre ej sagt att det icke för framtiden är ändamålsenligt att till dessa eller andra farvatten utsända expeditioner. Dylika äro ganska dyra och utan man behöft använda hela anslaget dertill, och man f således kunnat erhålla en besparing att tillgå i l -l afsändas, representationen j d händelse af behof, har man ansett sig böra på så sätt bereda sig medel, enär man eljest skulle nödgats vända sig till representationen med begäran om särskildt anslag, hvilket åter icke varit ändamålsenligt då måhända, vid den tid då den bort icke varit samlad. Man har äfven anmärkt att å anslaget till, om jag för korthets skull så må kalla den, spanmålsI fonden uppkommit ett öfverskott, men äfven detta torde till någon del kunna nöjaktigt förklaras om . man fäster uppmärksamheten på att orsaken till öfI verskottet å detta anslag är en följd af förändringar och indragningar som vidtagits medarbetspersonalen vid flottan, men hvilka anordningar dock såsom var .l rande helt och hållet af interimistisk beskaffenhet, j Inom hafva visat att man bör med någon icke kunnat eller bort i förtid användas såsom stadig beräkningsgrund, och jag tror mig derigemildhet I bedöma dem som behandlat frågan. Det torde lemnas mig öppet att äfven få yttra .några ord med anledning af de anmärkningar som Å framställts emot det sätt hyarpå räkenskaperna blifvit förda, och jag vill blott dervid säga, att jag tror det orsaken till klandret bör sökas mera i förändrade förhållanden än i bristande uppmärksamhet hos styrelsen. Jag vill erinra att till grund lför förvaltningens räkenskaper ligga räkenskaI perna vid de särskilda stationerna och de förra äro beroende af uppställningen af räkenskaperna vid de senare, hvilka åter måste grundas på det Tredovisningssätt som för de olika etablissementernas verkstäder blifvit antagne, men i afseende ä hvilka sannolikt stora förändringar komma att vidtagas. Det lärer icke heller vara kammaren l obekant att regeringen för längre tid tillbaka insett vigten af allt detta och till följd deraf nedsatte en komitå för åstadkommande af nödiga förändringar, hvilken komit nedlagt mycken möda på ett särdeles omfattande och vidlyftigt arbete, och, enligt hvad jag har mig bekant, äfven afgifvit ett betänkande, som nu utgör föremål för vederbörandes yttrande och sedermera sannolikt innan årets slut, blir föremål för K. Maj:ts pröfning. . Jag, i första hand, vet sjelf mig kan säkerligen göras den förebråelse att icke såsom departementsI chef hafva användt all den flit och möda, sow ja bort och önskat, och måhända skall man göra äfven dem som efterträdt mig en dylik förebråelse, men en möjlighet är ju äfven att man misstar sig, då man utan noggrann sakkännedom fordrar, att dessa saker redan skulle hunnit ordnas på ett fullt tillfredsställande sätt. Jag begär nu att med några ord få bemöta anmärkningarne mot vissa detaljpunkter, ehuru departementschefen redan besvarat dem, men kammaren torde finna att han ej kunnat hinna redan sätta sig så in i dessa förbållanden som jag bordt, lika såväl som jag icke kan anse mig utan allt moraliskt ansvar för hvad som i antydd riktning blifvit åtgjordt. Det har blifvit sagdt att det icke bör byggas mer än en pansarkanonbåt, emedan den nya modellen till dylika båtar befunnits oduglig. Jag har dock icke samma åsigt och antar att man fällt för strängt omdöme i frågan, till följd deraf att man icke egt kännedom om afgifna yttranden rörande densamma. Ett stöd för min åsigt rörande modellen till kanonbåtarne hemtar jag från ett utlåtande, afgifvet af den komit, som af K. M:t den 19 Augusti sistlidet år tillsattes för anställande af undersökningar och jemförelseförsök med pansarbåtarne Garmer och Sköld, utur hvilket utlåtande, undertecknadt af komiteledamöterne, cheferne för skärgårdsartilleriet, för förvaltningen af sjöärendena och öfverdirektören vid mariningeniörkåren, jag ber att få uppläsa följande yttrande — — — synes det oss, att dessa båda pansarbåtar icke kunna annat än anses dugliga till det med dem afsedda ändamålet nemligen strid i skärgård — — — å Sköld är hela maskineriet, ångpannan och drillen med sin ledning helt och hållet under vattenytan. Äfven sjelfva fortyget som omsluter uppbördsrummen, befälets och besättningens bostäder m. m., är under vattenytan, så att nära nog allt, som synes öfver vattnet, må af fienden sönderskjutas utan att fartyget med hvad det innebär skadas — — — ingen krutrök besvärar kanonbetjeningen; ventilationen och utrymmet inombords motsvara allt hvad för trefnaden rimligtvis kan begäras — — — dertill bar Sköld uti sitt handkraftsmaskineri en icke oväsendtlig fördel. Medelst denna rörelsekraft är Sköld, när helst anfallen, genast färdig att manövrera och rikta kanonen — — — Då dertill handkraftsmaskineriet drifves uti det för besättningen afsedda rummet så upptager det icke något särskildt utrymme, hvarför det ej medför någon enda olägenhet, men väl fördelar. Ehuru vi nu, såsom ofvan är antydt, anse att båda ifrågavarande pansarbåtar hvar för sig äro dugliga stridsfartyg, samt såsom modeller, efter att några förändringar vidtagits, af högt värde, måste vi dock vid jemnförelsen dem emellan åt Sköld gifva företrädet — — — så synes oss ännu mera afgjordt att Sköld, vid nu förestående byggnad af en pansarbåt, bör tagas till modell; dock, såsom förut är sagdt, att maskinkraft och tornpansar såvidt möjligt är ökas. — — — Vidare böra vi tillägga, att eburu vi förutse att den ökade maskinkratten, som erfordrar än gröfre propeller-axel m. m. kommer att framkalla en så stor friktion, att lasten å handkraftsmaskineriet måhända blir större än hvad det kan öfvervinna, så anse vi dock att äfven å den nya båten denna.framdrifningskraft bör tillämpas. Befinnes den otillräcklig och derföre måste borttaas, är derigenom ingen skada skedd, enär dess fostnad icke är nämnvärd, och det utrymme detta maskineri erfordrar icke i något bänseende haft inflytande på inredningen för öfrigt; hvaremot om bandkraftsmaskineriet fortfarande blir användbart, pansarbåtens stridsbarhet genom detsamma i vär sendtlig mån fullkomnas. Af denna komites åtgöranden synes att regeringen gått tillväga med all möjlig försigtighet, och jag anser derföre ej lämpligt att man afstår det fordrade anslaget. I afseende å monitorerna har yttrats, att man endast borde ändra en af dem, emedan nya förändringar i dessa vapen kunna komma attske och man icke vet huru dessa förändriugar skola blifva. Hr departementschefen har sagt, att ban verkligen vet huru dessa förändringar skola verkställas, ehuru kostnaderna för desamma ännu icke blifvit beräknade, och enhvar torde inse att ej annan förändring gerna torde kunna ifrågakomma, än ökande af pansarbeklädnadens tjocklek. Att under sådana förhållanden, då vi hafva fartyg som lätt kunna göras användbara och som kostat oss mycket, ej å dem mot en jemförelsevis ganska ringa kostnad vidtaga förändringar, som göra dem fullt tidsenliga, synes mig icke välbetänkt; och att uppskjuta ändringen af trenne fartyg, då tillgångar inom hufvudtiteln icke saknas, och hopa kostnaderna på ett blifvande år, då medel möjligen saknas, synes ingalunda lämpligt. Jag instäma dd ahafana uttnunda att