Aftonbladet – 1 februari 1870, sida 2

— Mindre teatern. En soie i Kåkbrinken är namnet på den enaktsoperett af Offenbach, som utgör denna teaters senaste nyhet och som i betraktande af de resurser scenen eger att disponera gifves skickligt och väl. Pjesen är i sig sjelf ett harmlöst skämt och har till syfte att framhålla det löjliga hos enhvar, som af traktan efter att vinna anseende eller göra effekt griper sig an med hvad han icke mäktar utföra eller låtsar beundran för hvad han ej begriper. En persiflage af den italienska musikens pathos ingår härjemte i det tacksamma ämnet. Operettens egen musik tyckes oss visserligen icke kunna räknas bland Offenbachs mest originella skapelser, men eger emellertid tillräck ligt af lif och friskbet för att kunna underhålla en glad stämning. Fru Bergström ådagalägger jemte god disposition utmärkt bravur i sitt parti och : blifver derför tacksamt erkänd. Hr Sjöberg utför i allmänhet på ett tillfredsställande sätt hvarje roll som blifver honom anförtrodd; vi skulle blott vilja varna mot en viss affektation i tal och minspel, hvartill han stundom synes hemfalla, men som hans sunda omdöme lätteligen torde kunna aflägsna. Betjenten Jöns framställes särdeles bra af hr Gardt — hvars mycket roliga kupletter måste gifvas da capo — och hr Hafgren inlägger i den unge kompositörens roll den godmodiga komik som är honom egen, Onskligt vore att denna friska och vackra röst ånyo väckte k. teaterstyrelsens uppmärksamhet likasom att den under säsongens skiftande och mödosamma värf ej måtte allt för mycket ansträngas. Hvad särskildt angår det stora och pompösa italienska ensemblenumret i En spoire, tro vi att det, nyanseradt med en och annan pianosats i sång som ackompanjemang skulle blifva af ännu större effekt än det nu lyckas åstadkomma. — Iaköpt ångmudderverk. Af Stockholms stads drätselkammare har Oscarshamns, stad sistlidne onsdag för 5500 rdr rmt inköpt ett större 12 hästars ångmudderverk mad 4 tillhöranda nrämar Å nomnddsavor.