Aftonbladet – 31 januari 1870, sida 2

— Fastighetsförstiljning. Å stadsaukionen försåldes i dag egendomen n:r 14 vid Norrullsgatan i qvarteret Pukslagaren inom Adolf Fredriks församling, brandförsäkrad för 30,000 rdr, saluvärderad till 32,000 . rdr och inropades densamma af kapten A. af Wetterstedt för 23,400 rdr. — Egendomshandel. Egendomen Kattesjö, belägen 1!, mil från Ystad, har för 245,000 rdr blifvit försåld till danske jordbrukaren Hansen på Nedergaard. — Landtbrukets framsteg inom Upsala lin under 50 år. Vid Upsala läng hushållningssällskapssammanträde den 26 Jan. meddelade sällskapets ordförande, landshöfdingen grefve Hamilton, en framställning om dess framsteg under åren 1815—1865, grundad på en af dåvarande landshöfdingen frih. Fock år 1815 till K. M:t afgifven berättelse samt vidare på länets hushållningssällskaps årsberättelser. Vi meddela derur följande. Enligt frih. Focks uppgift var utsädet i länet år 1815 52,560 tunnor, 1865 beräknas det till 83,032 tunnor. Afkastningen beräknas, sedan utsädet afdragits, 1815 till 262,800 tunnor, 1865 till 464,340 tunnor. Folkmängden i hela länet utgjorde 1815 79,434, 1865 96,766 personer. På hvarje person af hela befolkningen komma således 1815 3,43 eller nära 3!, tunnor, 1865 4,8 eller nära 5 tunnor. Om stadsbefolkningen frånräknas, så kommer på hvarje person af landtbefolkningen 1815 (73,900 personer) 3,5 tunnor sant 1865 på hvardera af landtbefolkningen (84,225 personer) 5,5 tunnor. Hvarje på landet bosatt person har således producerat 2 tunnor säd mera 1865 än 1815, och under det landtbefolkningen ökats med 14 procent, har produktionen ökats med 76 procent. År 1865 utgjorde hela åkerarealen 211,660 tunnländ. Med säd voro besådda 95,166 tunnland, och utsädet gick till. 0,s7 tunna pr tunnland samt skörden på den besådda åkern, sedan utsädet afdragits, till 4,8 tunnor pr tunnland samt på hela åkerarealen till nära 2,2 tunnor pr tunnland. Trädesjorden utgjorde då 74,124 tunnland, och således voro öfver 20,000 tunnland besådda utan föregående trädning. Af åkerjorden voro 42,320 tunnland gräsbärande. Om utsädet för 1815 beräknas till samma mängd pr tunnland eller 0,s7 tunna, så upptager det för nämnda år uppgifna utsädet af 52,560 tunnor en areal af 60,414 tunnland, och då landshöfding Fock uppgifvit, att den besådda arealen icke varit mycket öfver halfva eller högst ?, af hela åkerarealen, kan hela areålen af till äker odlad. jord år NR ej uppskattas högre än till 120,000 tunnant Skörden på den besådda åkerjorden skulle då hafva utgjort 4,3 tunnor eller !, tunna mindre än 1865, och för hela åkerarealen 2,2 tunnor eller ungefär detsamma som år 1865. Akerarealen, som enligt ofvanstående år 1815 beräknats till 120,000 tunnland och 1865 till 211,600 tunnland, har således under denna period af 50 år ökats med 91,600 tunnland eller 75 proc., motsvarande en årlig odling af 1832 tunnland. Beträffande sädesproduktionens beskaffenhet må anmärkas; att hvetet,: som 1815 utgjorde 2,5 proc., 1865 utgör 8 proc., råg 1815 45 proc., 1865 39 proc., korn 1815 45 proc., 1865 29 proc. hafre, blandsäd, ärter och vicker 1815 7,5 proc. 1865 24 TOC. P Höstsädena hvete och råg utgöra således i det närmaste samma proportion som nu, ehuru hvetet mer än tredubblats. Kornet har något fått vika för hafre, blandsäd, ärter och vicker, en naturlig följd att cirkulationsbruk vunnit större insteg. Om vi kortligen sammanfatta de vigtigaste resultaten af denna jemförelse, så finna vi, att åkerarealen ökats med 91,500 tannland eller 76 proc. och sädesskörden med 201,540 tunnor, äfven 76 proc., att skörden, fördelad på landtbygdens befolkning, ökats med 2 tunnor på person eller från 3!, till 5, tunnor, att af åkerarealen nu användas icke mindre än 42,000 tunnland till odling af foderväxter, hvilket gifver en visshet, att äfven kreatursskötseln gått framåt. Härtill må läggas, att nu skördas årligen omkring 150,000 tunnor potates, hvilket säkert icke var fallet för 50 år sedan. Om vi än ej kunna sätta full tillit till de siffror, som här lagts till grund, så äro: vi dock af denna återblick fullt berättigade att draga den slutsats, att länets jordbruk gått betydligt framåt, att betydligt ökade skördar vinnas och att arbetarens möda genom törbättrade arbetsmetoder och genom fndam lsenligare redskap m. m. nu finner en större ön.