Aftonbladet – 31 januari 1870, sida 2

att för honom omöjliggöra fortsättandet af hans embetsutöfning, så finge han då träda tillbaka. — Hvad slutligen hr Tornerhjelms förslag angick, så förklarade sig hr Abelin med öfvertygelsens hela värma anse, att det vore vådligt att inskränka beväringens öfning blott till ett fåtal, och ännu högre grad at äfventyrlighet innefattade förslaget att tillsvidare inställa alla beväringsöfniogar, ja det vore rent af hotande för vårt sjelfbestånd. Hr Hazelius skämtade litet smått med hr Tornerhjelms i hans tanka dels obegripliga, dels orimliga förslag, dem hr Nordström rent ut uppmande motionären att återtaga. Hr v. Geijer trodde deremot, att förslaget icke gick ut på något annat än hvad landtförsvarskomitens af K. M. en gång gillade plan hade innefattat, och ansåg det således väl förtjena afseende. I samma riktning yttrade sig äfven grefve Henning Hamilton, antydande såsom en möjlighet att vid uttagandet af ett mindre antal beväringar komma ifrån lottningen genom att höja beväringsmåttet. Han trodde, dessutom att alla borde erhålla rekrytbildning, men blott ett fåtal deremot fullständig soldatbildning, till följd hvaraf han förmodade att det skulle blifva mindre motbjudande att för sistnämnda ändamål uttaga ett mindre antal än om det vorefråga:om en fulltsändig befrielse för de öfriga. Hr Tornerhjelm sökte för öfrigt sjelf förklara hvad han med sin motion åsyftat, men tycktes icke fullkomligt lyckas häri, ty flere följande talare, och bland dem general Björnstjerna, förklarade, att det hade varit mycket önskvärdt om motionärens förslag och framställvingar varit så beskaffade, att man ej behöft i andra talares yttranden söka en förklaring på dem. Hr Björnstjerna ansåg jemväl, att om det vore motionärens mening att inställa all öfning af beväringen till dess krig inträffade eller hotade, så hade han helt och hållet förbisett huru krig nuförtiden utbryta och utföras. Om K. M:t genom sina sändebud erhölle underrättelse om några rustningar, som syntes för oss hotande, och om vi med anledning deraf till öfning inkallade vår beväring, så skalle den fiendtliga makten genast med anledning deraf fråga hvarför vi rustade och om våra rustningar vore siktade mot densamma, och om vi ändå fortsatte, så skulle förfrågningarne följas af en förklaring att man marscherade på våra gränser. Och dermed skulle man säkert icke dröja så länge, att vi hunne utdana en fullkomligt oöfvad beväring. Det erinrades föröfrigt, t. ex. af grefve af Ugglas och hr Hazelius, att det väl ej kunde ifragakomma att tillsätta ett särskildt utskott för behandlingen af ett förslag, hvars innehåll och syfte man ej ens kunde utfinna, och resultatet blef också slutligen att yrkandet om särskildt utskott ej vann något afseende, utan blef den första motionen, den om ny beväringslag, remitterad till lagutskottet. Den andra motionen om beväringsöfningarnes inställande, fann hr Tornerhjelm deremot för godt att återtaga. I andra kammaren motiverade hr Hedin i ett muntligt föredrag sin motion om revision af strafflagen, i syfte af straffens lindrande och latitudsystemets inskränkning. Assessor Bergström, som upptog anförandet till besvarande, trodde allmänna meningen ej ännu vara stadgad med afseende derpå om straffen i nu gällande lag vore för stränga eller om latitud-systemet vore för vidt utsträckt. . I den nya danska lagen af 1866 vore det ännu vidsträcktare. Han ville dock dermed icke säga, att han ämnade motsätta sig motionen. Han var öfvertygad att lagutskottet skulle egna den en samvetsgrann pröfning och anskaffa nödiga materialier för frågans bedömande. Grefve Sparres motion om jernvägsbyggnadsstyrelsens indragning föranledde civilministern hr Adlercreutz till uttalande af den åsigt, att de af motionären föreslagna utvägar för jernvägsbyggnadernas ordnande ej skulle leda till någon bespariovg. Då i sin replik härpå grefve Sparre berörde vår ekonomiska ställning, föranleddes häraf friherre Gripenstedt att erinra, att endast under de två sista åren någon stagnation i näringsverksamheten försports, under det eljest inom få år fabrikernas tillverkningssumma stigit från 30 till 80 millioner. Mot frih. G:s anmärkninog, att det ej vore skäl bygga alltför billigt, emedan underhållskostnaden då -blefve -dyrare; svarade åter grefve Sparre, att underhållskostnaderna visat sig betydligt mindre på de billiga enskilda än på de dyra statsbanorna. Slutligen ahmärka vi, att inom andra kammaren motion blifvit väckt om tillsättning af ett särskildt utskott för behandlingen af de inkomna förslag, som röra försvarsväsendet. REV ERISGE AD RANGE Till Redaktionen af Aftonbladet! Jag anhåller om att få förklara min verkliga och uppriktiga tillfredsställelse öfver att jag i min framställning i lördagsbladet rörande kamrarnes inbördes ställning m. m. missförstått tidningens yttranden; men då jag vet, att äfven andra gjort detsamma,