Aftonbladet – 31 januari 1870, sida 2

Hon teg en liten stund och betraktade mig nyfiket. Ar er far också död? Ja, långt innan mamma dog. Ni säger er vara född i Ostindien; — kanske att er far var officer? Ja, öfverste Hereford. Huru många syskon har ni? Inga. Hvar skall ni nu få ert hem? Jag vet inte. Jag är nu på väg tilltant Selina. Tåget var helt nära till en station, der den frågvisa frun till min lycka steg af, emedan jag annars troligtvis hade fått ännu några dussin frågor att besvara. Vid den derpå följande stationen stannade debåda tystlåtna damerna, och jag blef åter ensam. et första jag sedan företog mig, blef att äta mina tårtor och kasta bort papperspåsen; derefter. somnade jag och väcktes först af konduktörens vresiga röst: Detta är Nettleby, i fall ni ämnar stiga af här. Han sa något om packsaker; hvad har ni med er? En stor och en liten kappsäck samt två nattsäckar; alltsammans med adress: Miss Hereford, Nettleby. Vill ni vara god och säga mig huru långt härifrån mr Edwin Barley bor? Jag känner ingen Edwin Barley. Jem! tillade han och vinkade åt en bärare, hjelp henne tillrätta. Jag skall gå och taga reda på hennes saker. Hvart ämnar ni er, miss? frågade Jem. Till mr Edwin Barleys egendom. Man har sagt mig att jag skulle stiga af här vid Nettleby och bedja att bli skickad vidare, såvidt ej någon vagn här var mig till mötes. Ni menar säkert mr Edwin Barley vid Hallam. sJa, det är han; Bor han långt körifrån?a