Aftonbladet – 29 januari 1870, sida 3

på spel synes bäst af det faktum, att de härvarande verken räkna en arbetarefolkning af öfver 11,000 personer. Creuzot är i sjelfva verket Frankrikes mest industriella bygd. Beläget i Bourgogne, omfattar det icke blott kolgrofvor och masugnar, utan äfven verkstäder, der en fabrikation drifves, som sträclossalaste maskiner. Hundra tusen ions jern förarbetas der årligen, och verkstäderna fabricera der i medeltal 200 lokomotiver. För trettio år sedan var Creuzot en obebodd dal; nu har det att uppvisa en stad med 30,000 invånare. För sin hastiga uppblomstring har trakten utan fråga att tacka bröderna Schneider, hvilka på alla möjliga sätt söka befordra sina arbetares välbefinnande. Att lösa problemet af billiga lefnadskostnader var för dem ett af de första vilkoren för att kunna bestå kampen mot den engelska industrien, Det egna intresset törmådde således bröderna att genomföra en mängd mycket nyttiga reformer, hvartill framför allt hörde tillhandahållandet af lifsförnödenheter till billigt pris. samt uppförande af arbetarebostäder. Men alla dessa förbättringar utfördes på auktoritativ väg, utan medverkan af arbetarne sjelfva. I Creuzot herrskade denna patriarkaliska despotism i smått, hvari nutidens arbetare ej trifvas och som de känna som ett tryck. Det var denna egenmäktighet i för I valtningen, som framkallade den opposition I bland arbetarne, i spetsen hvarför Assy stod. ,J Denne hade nyligen kommit till Creuzot, men hade redan förstått tillviona sig sina kam.Iraters förtroende. Sedan länge har det berättats, att ett stort I antal bref ur Napoleon I:s korrespondens ej I blifvit återlemnade till de kejserliga arkiverna, .Jochl man har på högsta ort ej heller ansett det rätt lämpligt att publicera dem i den nu afslutade La Correspondance de Napoleon I. Denna I obenägenhet att låta dessa bref erhålla en större offentlighet är lätt förklarlig, då de Jutgöra en alltför slående vederläggning af LTR EIB! PAI, TT EO OR Pe IT MF REF mkr gare, som Thiers m. fl. gifvit af honom. Saken ker sig från de finaste stålarbeten till de koden framställning af kejsardömets grundläghar nu föranledt en interpellation i kammaren, der Guyot-Montpayronx begärt få veta j om saken förhölle sig så som ryktet berättade, och hvilka åtgärder regeringen ämnade dom. Härpå förklarade sig dock Ollivier ej tionen vore närmare formulerad. Leverrier skall af undervisningsministern Segris blifvit uppmanad att ingifva sitt afsked från föreståndarebefattningen vid Paris observatorium. I likhet med f. Seineprefekten Haussmann, som den berömde astronomen i böjelse för egenmäktighet föröfrigt mycket liknar, skall han dock förklarat, att han endast i följd af ett formligt afsked ämnar lemna sin plats. Till generalprokurator vid kassationsdomstolen efter Delangle har blifvit utnämd Paul Fabre, en af domstolens utmärktaste, ehuru yngre ledamöter. Fabre är en systerson till till. Odilon Barrot. — Justitieministern har utfärdat ett dekret, hvarigenom listorna öfver fredsdomrarne, som uppgöras af domstolarna, hädanefter ej behöfva godkännas af prefekterna. Detta dekret är så till vida af vigt som fredsdomarne i följd deraf ej längre äro prefekternas verktyg, och domstolarne emanciperas från sin underordnade ställning till förvaltningen. Kejsaren skall åter ha haft ett anfall af sitt gamla lidande. Enligt en korrespondent till N. Freie Presse, är hans lynne mycket fördystradt. Han innesluter sig hela timmarne i sitt kabinett, der han arbetar ensam och ej mottager någon annan än prins Napoleon, hvilken på senaste tiden åter blifvit en grata persona vid hofvet. Kejsarinnan är modfäld och nedslagen, klagar att hon är misskänd, öch förklarar, att hon ej mer vill ha något att skaffa med politiken. I stället sysselsätter hon sig med stora reformer i sitt hof, tänker inskränka hofuppvaktningen, antalet af de officiella mottagningarne, lyxen i toiletterna med flera till hennes sfer mera egentligt hörande vigtiga ärenden. Ganlois hade berättat att sedan flera år en med familjen Montijo befryndad person för kejsarens räkning gjort stora inköp af jordegendom i provinserna Estremadura och Cuenga i Spanien. Tillika hade kejsaren der låtit på det praktfullaste restaurera palatset i Arteaga, och helt nyligen skulle möblemanget i-slottet blifvit i största hast kompletteradt, hvilket naturligtvis gaf anledning till de mångfaldigaste kommentarier. Med anledning af dessa sensationsoyheter fick tidningen dagen derpå från generalsekreteraren för det kejserliga huset emottaga ett beriktigande, hvari kejsarens förmenta besittningar betecknas som chåteaux dEspagne. Notisförfattaren hade förvexlat kejsaren med kejsarinnan, hvilken, som bekant, eger stora gods i sitt fädernesland. Att man är sysselsatt med att restaurera slottet Arteaga, medgifves dock af insändaren. EnligtiFigaro skall undersökningen i Autenilmålet ledt till ett nytt uppslag. Två vitnen skola nemligen intygat, att de hört Fonvielle, då han inkommit på apoteket, dit Noir efter händelsen inbars, utropa vid åsynen af liket: Han har dödat min vän, men så fick han också en dugtig örfil. Ransakningsdomaren har skickat en särskilt kommission till Bastia på Corsica, för att anställa undersökning rörande de tilldragelser som föregingo polemiken mellan prinsen och La Marseillaise. Kompletteringsvalen i Spanien afslötos förl. söndag. I Madrid segrade den monarkiskt sinnade markis de Peralds. Det framhålles dock såsom betecknande för den förändrade stämningen i hufvudstaden, att han erhöll 10,000 röster mindre än den af Madrids reresentanter, som vid de allmänna valen eröll det minsta röstantalet. Republikanerna hade för sin kandidat Guisasola lyckats sammanbringa 15,600 röster, endast 3000 mindre än den segrande motkandidaten erhöll. Man beräknade att det allmänna valresultatet skulle blifva 19 liberala monarkister, 4 republikanare och 3 absolutister, bland de sistnvämnda den bekante carlistgeneralen Ramon Cabrera. Castelars motion om bourbonernas uteslutande från spanska tronen, som den 23 utgjort föremål för öfverläggning inom cortesmajoriteten, kom redan dagen derpå före i vidtaga för att staten måtte återfå sin egenkunna svara någonting, så länge ej interpella! -—-— sd m—— ko a AO AM — m— MOR AH —— PD s AD mA Ott Ar BH OO FA OD Ja eo An MN AA ORMIA MA M MH.AO ALM OLA rr KM ÅA AM ATA DÖ Fre