DHLALDIVA VALVUIRBTUD LULVURIALUV: Gårdagens sammanträde. Första kammaren, Fortsatt diskussion om statsverkspropositionen. Ordet lemnades först åt chefen för landtförsvarsdepartementet, statsrådet Abelin, som till besvarande upptog de mot hans departement af grefve Hamilton gjorda anmärkningar. Beträffande först den om de alltför låga lönerna för de lägre militärgraderna erkände talaren väl att lönerna voro lågt upptagna, men hänvisade, under erinran att han till grund för den nya staten hufvudsakligen lagt medelbeloppet af förutvarande löner, till svårigheten att föreslå högre löner i anseende till de betydligt ökade utgifter, som derigenom skulle ådragas statsverket, såsom exempel hvarpå talaren anförde att en tillökning ensamt i furirernas löner af 100 rdr skulle medföra en ökad kostnad af 40,000 rår. . Hrr Hamilton .och v. Koch hade framhållit önskvärdheheten deraf, att äfven för Blekinge beväring måtte finnas en indelt stamtrupp och trott att en sådan skulle kunnat åstadkommas genom öfverflyttning till landtförsvaret af ett antal blekingska båtsmansrotar. Talarens åsigteri detta ämne bade han framlagt i sitt memorial af den 31 Dec. 1868 och de vore ännu oförändrade, nemligen att indelt stam vore att föredraga framför värfvad. Således, om man af andra förhållanden vore oförhindrad, borde man vid en organisation tillämpa denna grundsats. Men här företedde sig för det första den omständigheten, att man måste inskränka sig till sådana uppoffringar som sjöförsvaret kunde öra utan att åsidosätta sina egna ändamål, och ör det andra förefunnes ännu tillsvidare behof af en garnisonerad trupp i Carlskrona. Då emellertid åtgärden icke utgjorde hinder för en total reduktion af marinregementet framdeles, om en sådan skulle anses RA REA han, att den af de nämnda herrarne uttalade åsigt, om den vore allmännare rådande, ej skulle utgöra hinder för bifall till den föreslagna öfverflyttningen. I afseende på förslaget att minska antalet. af beväringen förklarade talaren, att han ej egentligen ansåge den frågan höra hit, då den k. propositionen ej innehölle något nytt förslag till värneDPligtslag, hvilket skett till följd af den varning, erfarenheten gifvit bonom, att ej på en gång för riksdagen framlägga flera frågor. Detta hade äfven skett till följd af hans öfvertygelse, att om man först finge stammen fullt ordnad, skulle od sedan gå lättare att komma till rätta med det riga. Hvad anginge beloppet af det för beväringsöfningarne begärda anslag fästade talaren uppmärksamhet på att det ej vore fråga om någon förhöjning i utgifterna. Dessa bade det sista året med icke mindre än 230,000 rår öfverskjutit beloppet af det i staten upptagna förslagsanslag. Således afsåges med förslagsanslagets höjande endäst att uppföra detsamma till ett belopp, som närmade sig verkligheten. Någon förkortning af öfningstiden hvarken kunde eller borde under nämnde år ega rum, då det gälde att göra beväringen förtrogen med nya vapen och reglementen. Men då åtskilliga omständigheter förenade sig att göra inställandet af andra beväringsklassens öfningar detta år mindre menlig, då derigenom skulle enligt verkstälda beräkningar kunna åstadkommas en besparing af omkring 403,000 rdr, så hade tal. varit betänkt på att föreslå K. M:t en sådan åtgärd. — Hvad skarpskytteanslaget anginge vore någon förhöjning af detsamma ej ifrågasatt. De till skarpskytteföreningarne direkte utgående understöd hade förlidet år utgjort 69,260 rdr, hvilket, fördeladt på 268 föreningar med 37,400 man, väl icke kunde anses öfverflödigt för det med anslaget ursprungligen afsedda ändamål. Att det vore otillräckligt för sitt nuvarande dubbla ändamål, ådagalades deraf, att, oaktadt två års besparingar blifvit tagna i anspråk, man blott lyckats inom 4 län åstadkomma anläggningar af skjutbanor. Tal. skulle beklaga, om detta anslag, som afser att såväl genom armån framkalla en för landets försvar vigtig färdighet, skulle komma att inskränkas. Sjöministern frih. Leijonhufvud erinrade, att han först dagen före riksdagens öppnande blifvit utnämnd till det embete han beklädde, och han kunde derför, då han till besvarande upptog de emot 5:te hufvudtiteln gjorda anmärkningar, ej vara så rustad som han eljest borde vara. Hvad materielen anginge, hade vi för närvarande två slag af egentliga stridsfartyg, nemligen pansarbåtar och monitorer. Hvad de förstnämnda beträffade, så hade med dem under förliden sommar prof blifvit verkstälda under tillsyn af en för ändamålet förordnad komitå, hvars om försöken afifna rapport visade, att dessa utfallit på ett tillredsställande sätt. Då man vid betraktande af de olika fordringar, som kunde ställas på ett stridsfartyg, nemligen pansarets styrka, artilleriets kraft samt fartygets snabbgående, ej kunde å ett fartyg, hvars storlek begränsades af dimensionerna å Göta kanals slussar, på samma gång tillfredsställa dem alla, så måste man lemna något å sido, och man hade här ansett sig kunna göra det med afseende å farten. Dessa båtar ega tillräcklig egen rörelsekraft för att kunna manövrera under striden och om så behöfs draga sig tillbaka ur denna; men för längre transporter kunde-man taga i auspråk bogseringsångfartyg, hvarpå här i landet finnes god tillgång. Frib. Leijonhufvud talade här egentligen om den Ericssonska pansarbåten, d. v. s. den monitorartade. Hvad åter anginge den efter en annan princip med böjda sidor byggda Garmer hade äfven den befunnits användbar, men dock förbunden med åtskilliga olägenheter. Det vore derför efter det monitorartade systemet, som de nu ifrågavarande nya pansarbåtarna skulle byggas, dock så att de erhölle något större dimensioner, beräknade, icke att kuvna passera Göta kanal, utan endast Stockholms och Södertelje slussar. De skulle derigenom erhålla något bättre nautiska egenskaper, men med uppoftring å andra sidan af handkraften såsom framdrifningsmedel. Med afseende å handkraften fästade talaren likväl uppmärksamhet derpå, att man för närvarande syntes i utlandet allvarsamt betänkt på att förse äfven segelfartyg med handkraftspropeller. : vad åter anginge de egentliga monitorerna, trodde talaren, att opinionen rörande deras lämplighet för vårt sjöförsvar vore temligen stadgad inom landet. Visserligen har, till följd af artilleriets utveckling, det hittills använda tornpansaret befunnits otillräckligt, men monitorsystemets uppfinnare, som med oaflåtlig uppmärksamhet följer utvecklingen af dessa angelägenheter i sitt fådernesland, har meddelat råd och upplysningar huru denna olägenhet bör kunna. undanrödjas. Huru den tillämnade förändringen skall komma att verkställas vore dock icke ännu bestämdt, utan vore konstruktörerna för närvarande sysselsatte med att i detta afseende uppgöra förslag. Hvad förändringen komme att kosta kunde tal. således icke AS a RT RN AL RR RT SRS RR RT