Aftonbladet – 25 januari 1870, sida 2

UTRIKES. Innehåll: Kommunalfrågan och presslaglagstiftningen i Preussen. — Ministerkandidaterna i Österrike. — Pacifikationen af Crivoscie. — Turkiets rustningar mot Montenegro. — Judeförföljerna i Rumänien. — De nya valen i Spanien. — Castelars motion om bourbonerna. — Figuerolas fnöplan. — Opinionsyttring i franska kammaren mot dödsstraffets offentlighet. — Jules Simons motion om. dödsstraffets upphäfvande. — Guizot hos Daru. — Algier. — Salnayes slut. — Engelska regeringens reformplamer. — Statsinkomsterna 1869. — Varfvet i Woolwich går under klubban. — Ut vandringens befrämjande. — Qvinnans rösträtt. — Misslyckade artilleriuppfinningar. — Osäkerheten i Irland. — De italienska besparingsplanerna. — Historien om hertigens af Genua kandidatur. I representantkammaren i Berlin pågår sedan förliden vecka generaldebatten öfver den vigtiga kretsfrågan, eller hvad vi här i landet skulle kalla kommunalfrihetsfrågan, Det gäller att i Preussen med dess starkt centraliserade förvaltning införa en liten smula sjelfstyrelse. Regeringens förslag till ny kretsordning, som naturligtvis så litet som möjligt rubbar sakernas gamla skick eller den deri rådande andan, har varit föremål för en mängd amendementer, alla gående ut på att lossa på de byråkratiska banden. Det vigtigaste af dem är det som vill att kretscheferna, eller die Amtshauptmänner, såsom de på det officiella språket heta, skola väljas icke af konungen, utan af amtsrådet, hvars ordförande de äro. Detta är naturligtvis en principfråga, mot hvilken hela den preussiska byråkratiens maktlystnad reser sig, och regeringen hotar att återtaga sitt förslag, om oppösitionen segrar i denna punkt. Kammaren antog förliden torsdag efter en kort debatt det af Duncker och Eberty väckta förslaget om upphäfvandet af alla återstående inskränkningar i tryckfriheten. Från Wien skrifver den 19:e en korrespondent till Kölnische Zeitung: Kabinettets ombildning skall sannolikt ej försiggå så hastigt som önskligt vore. I första rummet gäller det att få en ministerpresident, omkring hvilken kabinettet kan krystallisera sig. Furst Carlos Aversperg har gifvit ett bestämdt afslag. I sakernas nuvarande ställning äro furst Adolf Auersperg och undervisningsministern Hasner de båda kandidater som för ögonblicket ha de största utsigterna. Den förste har, utom förtjensten att vara bror till rikets aförste ädling och en af de författningstrogna godsegarne, endast föga som tala för sig. För närvarande är han öfverstelandtmarskalk i Böhmen. Hasner, likaledes en tysk-böhmare, har visserligen föregåenden som tala för honom och besitter äfven de för en president nödiga egenskaperna, men om han äfven eger de.statsmannaegenskaper som en sådan plats kräfver, har den hittillsvarande undervisningministern ej haft till le att visa. I det czechiska lägret är der ne ej mindre hatad, än den andre men derrid fäster man nu mera intet afseende. Så änge ministerpresidenten ännu ej är funnen, är It som berättas om besättandet af de leliga ministerfåtöljerna endast gissningar. srefve Beust afhåller sig nu från allinlandning i frågan och anser sin uppgift yld sedan han rådt kronan att lösa krisen