Eiler hur, gammor? ropade han till de båda roddarmadamerna, som slagit sig ner i gräset en bit ifrån. Kom hit, så ska ni få Itet med!... Vill inte mamsell Lotten — ursäkta att jag säger mamsell Lotten, men jag tycker att det andra låter så stelt — vill inte mamsell Lotten vara så god och göra i ordning ett par smörgåsar och litet tilltugg åt fruarne? staJo, gernal, Se så, kom pu fruarne! Hur är det, har ni gått in i nykterheten ännu? Ni ha kanske blifvit läseiskor sen jag träffade er sist? Jag vet att man läser dugtiga tag i det goda Waxholm. Åhja, men inte gör di några prusselyter af oss inte, menade den äldsta gumman, — dertill ä vi för säkra i vår kristendom! Och lilla perlan ha ni ingenting emot? Nej vars! den kan välan alltid vara bra för något, menar jag. Och en kan behöfva litet varmt i sig, när det ä så varmt utvertes, kära herre... Skål, herrarne och lilla söta mamsella med!... Det är inte alla där en ror ett tocke hederligt herrskap, inte. Nej, jag säger så mycket med, jag! instämde den andra, ibland får en hvarken vått eller torrt, och. bara schikaneringar te på köpet, när en ska ha betalningen. Nå, har ni mycket att göra annars nu för tiden? Åhnej, nu är det skralt; men bara skjuttiden kommer, så blir det väl bättre... för si då så ha vi våra jägare, och di betalar bra, di!... Och så är det di här välsignade .små ångbåtarne, som tar bort förtjensten för en. När frukostmiddägen var expedierad, kom Figge att tala om grafhögen på andra sidan af ön, och som den unga flickan gerna ville se den, så beslöt man att gummörna skulle