TY oo TR OR Det är i sanning ett i hög graad förtjenstfullt företag af hr Hanselli att vilja utgifva en fullständig samling af de svenska vitterhetsidkares arbeten, som uppträdt under perioden emellan Stjernhjelm och Dalin, och hvilka äfven för dem, som egna ett studium åt vår vitterhetshistoria äro långt mindre bekanta än de borde vara. Det är så mycket mera förtjenstfullt i litterärt hänseende, som utgifvaren näppeligen derpå kan skörda någan ekonomisk förtjenst, utan troligen får vidkännas ej obetydliga uppoffringar. I de hittills utkomna delarne har hv Hanselli inrymt arbeten af ej mindre än 38 svenska diktare från slutet af 1600eller början at 1700-talet. Den nu utkomna tionde delen upptages till hufvudsakligaste delen af Lasse Johansson Lucidorz skrifter, hvartill är fogadt ett ark vittra skrifter af Nils Keder. Att Lucid is samlade skrifter blifvit tillgängliga uti en, så vidt omständigheterna medgilva, fullständig upplaga, är särdeles glädjande, emedan det möjligen skall leda till en revision af det litterärhistoriska omdömet om denne diktare, liksom på den allrasista tiden ett vigtigt uppslag blifvit gifvet i afseende på hans biografiska förhållanden. En verklig skildring af hans lif, personlighet och skaldskap existerar icke ännu. Det har gått med honom som med Rembrandt, Jan Steen och flere andra märkliga personligheter inom konsthistorien; efter illvilliga eller med de ifrågavarande personerna tullkomligt obekanta samtidas lösa prat och på den nästföljande generationens på detta prat byggda och ut-! stofferade anekdoter har man byggt biografier, hvilka nästan skulle kunna kallas mythiska; denna väfnad af fables convenues har sedermera afskrifvits och vidare utarbetats af den ene skriftställaren efter den andra och slutligen lagts till grund för karakteristiker, genom hvilka man konstroerat åt dem en ställning i estetiskt hänseende, motsvarande li len falska biografiska bilden; och detta har : ortgått och vunnit allt större utveckling, in-. ill dess någon mycket prosaisk och flitig ar-. kivforskare bland gamla dammiga Juntor hit-l at på några hittills obekanta eller förbisedda lokumenter, gamla protokoller, konkursakter, !. nventariiförteckningar, dopsoch vigselatte-! ster 0. s. v. hvilka kastat öfverända hela den : förra biografiska konstruktionen och gifvit uppslaget till nya forskningar, hvilka ledt derhän, att förhållandena framstått i en helt annan dager. Det är temligen visst, att den poet, som under namn af Lasse Johansson och med vedernamnet ILmncidor den olycklige, år 1668 tog sin bostad i Stockholm, var och förblief i afseende på sin börd, sina verkliga förhållanden och sin sanna karakter fullkomligt obekant för allmänheten. Man behöfver blott erinra sig, buru föga allmänheten i en senare tid, medan de lefde, kände till eller brydde I sig om Vitalis och Stagnelius, enslingarne i den stora öknen, sans comparaison i för att kunna fatta att 1600-talets hufvudstadspublik föga bekymrade sig om en poet sådan som Lucidor; man betraktade honom, till följd deraf att han saknade hvarje slags samhällsställning och ordnade lefnadsförhållanden, såsom en manvais sujet, man läste med nöje eller förargelse hans verser, man höjde föraktfullt på axlarne åt den fattige poeten, med hvilkens poetiska omständigheter och inre menniska ingen fann det mödan lönt att göra sig bekant. Detta skulle varit förenadt med omak, kanske med kostnad; deremot kostar-det ingenting att prata löst och oförskräckt om det man icke känner; det är derföre helt naturligt att en sådan egendomlig pfigur som Lucidor skulle bli föremål för hbvarjehanda prat inom sådana fina och bildade kretsar, som höllo till godo med hans bröllopsoch grafqväden, kanske till och med bland de lärda och högvördiga, som icke ansågo det olämpligt att redan 21 år efter den stackars poetens död intaga tre af hans psalmer i den svenska psalmboken. Man förundrade sig då utan tvifvel deröfver, att en sådan stackare kunde ega så mycken talang och öfver den fond af omfattande insigter, som han ådagalade bland annat genom att snart sagdt inpromptu kunna skritva felfri och flyande vers äfven på latin, franska, italienska, tyska, epgelska och holländska. Men i stället för att taga reda på det verkliga förhållandet fann man det beqvämare att framkomma med gissningar och att låta dessa öfvergå till bon dit och sedermera efter hand uppträda såsom någonting historiskt,. Man tog sig sålunda den friheten att räkna ut, att han skulle vara oäkta son af en amiral Strusshjelm, under det andra menade, att sjelfva orefve OC. G. Wrangel, som visat honom nåzon välvilja under hans studiitid, skulle varit hans fader. Till följd af dylika antaganden var det lätt att sätta ihop en mängd andra omständigheter och att, enligt den tilens uppfattning, se en uppenbarelse af Nemesis divina i det olycksöde, som hvilade öfver den unge rikt begåfvade mannen. Tralitionen fortplantade sedermera dessa berättelser och uppgifter, tills de af M. Svederas ades till grund för en biografi öfver Lucidor, hvilken infördes i Stockholms Magazin för 1780, och hvilken sedermera lagts till grund för biografierna uti Gezelii Biografiska lexikon och för den som finnes införd uti den första följden af det Palmblad-Wieselgrenska Bioorafiskt lexikon öfver namnkunniga svenska män. Det är på dylika biografiska framställningar samt på en flyktig: tagen kännedom om de 14 år efter Lucidors död af en förläggare vid namn Andersin på det mest vidunderligt slurfviga sätt utgifna och med massor af de galnaste tryckfel vanstälda Helicons Blomster,, som P. A. Sonden stödjer det första litterärhistoriska omdöme som blifvit fäldt öfver denne poet, och hvilket förekommer uti hans 1817 i Upsala såsom latinsk dissertation utgifna anteckningar till svenska poesiens historia. Det är klart, att den fromme och ordningsälskande Sonden icke kunde känna någon böjelse för att bland det rika obearbetade stoff, som förelåg, sysselsätta sig något mera specielt med en sådan skaldepersoalighet som Lucidors. Han karakteriserar honom derföre i korthet så, att hans sångmö var lika rå och bullersam som hans lif och snarare skakad af ett vildt menadiskt raseri än lifvad af poesiens guI GG a mr ir Vs Ar sa me oc AA fett rn mm LA I om DR Rn fr förr mn — DN NA BR AR fär In i pm pA Pn Kr Må rg AR Fn ir