Article Image
ÅA MJSGL VAR OT, HU CH KIVA IG, BIUVIL ILOCHEfort ett lejdebref; låtom oss af omsorg om vår värdighet äfven gifva honom ett sådant, och tillåtom ej, att man oupphörligt förblandar politiken med rättvisan och rättvisan med politiken. (Lifligt bifall från venstern och venstra centern.) — Arago visar de betänkliga följderna af detta steg för parlamentets okränkbarhet och erinrar flera af de nuvarande ministrarna, att de afförts till Mazasfängelset i samma cellvagnar som republikanarna. Han slutar med en jemförelse mellan den för brottslig ansedda artikeln och attentaten i Boulogne och Strassbourg samt statskuppen af den 2 December. Ollivier uppträder nu och svarar Picard och Arago. Hvad kammaren har att afgöra är om det är sannolikt att Rochefort kränkt lagen eller icke. Hvad den politiska sidan af saken beträffar, delar han ej Rocheforts fruktan att massorna skold i detta åtal se en förföljelse, — Rocheforts, som, säger han, endast är deputerad genom kejsarens mildhet (häftiga protester från Rochefort). Vi vilja, fortsätter Ollivier, gifva pressen en stor frihet, men vi vilja ej tillåta henne att begå våldsamma handlingar. Regeringen fruktar ej revolutionerna, men hvad hon fruktar och vill hindra, är hvad man på det revolutionära språket kallar les journees; de störa handeln, affärerna, det allmänna lugnet; de måste försvinna; det kan ej få fortfara att man alltjemnt uppfinner nya dagar till deI monstrationer. Fullkomlig frihet för åsigterna, lundertryckande af handlingarna, se der vår Ipolitik! Hvad det beträffar att vi skulle begått ett misstag då vi begärt få anställa Idetta åtal, begår man aldrig misstag då man håller sig inom lagens gräns. (Lifligt bifall.) )— Jules Simon visar att regeringens politik ljust går ut på att framkalla dessa ;journeesn, som han hatar lika mycket som ministeren, Joch ser i denna kabinettets åtgärd ett attentat mot den allmänna rösträtten. Sedan den gamle markis Pire uppträdt med ett anförande till hvilket ingen lyssnar och hvari han bland annat begär bourbonernas återkallande och upphäfvandet af seqvestern på familjen Orleans egendomar, ropas allmänt på proposition. Ferry, Gambetta och Bancel, som anmält sig, kunna omöjligt få ordet, och sedan Estancelin förklarat att han, efter ministerns förklaring att kabincttet i ett afslag skulle se ett misstroI devotum, tar tillbaka sitt amendement, under luttryckande af den önskan, att ministören ej lallt för snart måtte få ångra sin politik, skriIder man till votering, som utfaller med :226 Iröster mot 34, till fördel för regeringens begäran. Det är en framgång för regeringenn, säger 1 Independance, men hvilken Pyrrhus-seger är ej denna seger, som endast är att tillI skrifva det moraliska våld som kabinettsfrågan innebär och i följd hvaraf de deputerade som ej gillade ministrarnes beslut i stället för att efter sin öfvertygelse och med full öppenhet uttala sig öfver en fråga om politisk takt, endast haft att välja emellan offret af sin personliga åsigt och ministerens störtande! Af två onda ting ha de valt det minsta, och man fattar lätt, huru i en fråga sådan som derna de som, med eller utan skäl, satt hela sitt hopp för frihetens framtid på det nuvarande kabinettet, kunnat förmås att bringa det offret af sin öfvertygelse. Men de skola säkerligen ej känna sig regeringen särdeles förbundna för det moraliska tväng hon på detta sätt låtit dem undergå, knapt fjorton dagar sedan han kommit till makten. Då den nya presslagen ej kan hinna bli antagen förrän aldraförst om en månad, men regeringen vill så fort som möjligt ha slut på den Rochefortska affären, kommer denne nu att dömas af korrektionsdomstolen efter den nuvarande lagen. En deputerad, som blifvit vald af adertontusen valmän, skall således beröfvas sin fullmakt i kraft af ett utslag, fäldt af domare som blifvit tillsatta af den verkställande makten och inför en jä diktion som af denna samma regering blifvit utdömd. Detta faktum, säger den ofvannämnda tidningen, är nog för att karakterisera det fel som den franska regeringen begår. Rochefort sjelf har också, efter hvad ett telegram i dag upplyser oss, vägrat att erkänna enna domstols behörighet och förklarat att han ej ämnade inställa sig inför densamma. Saken skulle redan i dag förekomma. Journal des Debats berättar, att den nye ministern för de sköna konsterna, hr Maurice Richard, förliden söndag haft ett antal af de mest framstående konstnärerna ssmlade hos sig, för att i förtroligt samspråk meddela dem sina planer. Han vill så mycket som möjligt ställa konstnärerna på egen botten, frigöra dem från statens så ofta hindrande förmynderskap, öfverlemna åt dem omsorgen om de ärliga utställningarne och slutligen låta de medel, som hittills nästan uteslutande användts att understödja medelmåttor, komma konsten direkte till godo. Hans budget skall helt och hållet användas till konstens utveckling och upphöra att vara en välgörenhetsfond för tillfälliga olyckor. För detta ändamål uppmanade han konstnärerna att inom sig bilda en association af: samma slag som den som redan finnes bland Ide dramatiska författarne och för dessa haft så goda verkningar. Man tror att rättegången mot prins Pierre: skall taga sin början i medlet af Februari, och att domstolen skall sammanträda i Ver-: Isailles. Prinsen, säger Public, har ännu ej. I valt sina försvarare. Det tros att han skall l vända sig till två af sina vänner, Cråmieux loch Emile Le Roux. Han skall oupphörTligt förnya sin anhållan att bli stäld inför Jen vanlig jury. Generalprokuratorn Grand-: Åperret har dock förklarat honom att det är omöjligt: lagen är i detta fall alldeles beIstämd. Man är allmänt af den åsigt, att IHaute cour de justice ej skall länge öfverIlefva denna rättegång. I Den medicinska fakulteten i Berlin har, i Tlikhet med den i Greifswald och förmodliIgen äfven i de andra preussiska universite.I terna, blifvit tillfrågad af regeringen om realI skolornas elever kunna vid universitetet få lidka medicinska studier. Huru fakultetens I svar utfallit känna vi icke, men af en notis li Kölnische Zeitung ser man, att professoHT varna Virchow och Scehnltzx. Scholtrensetoin tt. MI ve FORM EE RP .I Tf -F 88 ff ET FF EF: Pen

22 januari 1870, sida 3

Thumbnail