Aftonbladet – 21 januari 1870, sida 3

Efter Michel Öhevaller uppträdde Röuhe: energiskt för handelsfördragen, det enda varJaktiga verk, som han änder sin långa mi Inisteriella banä skapat. Han uttalade til sluts Sia fasta öfvertygelse att den franska Industrien vore vuxen alla gventualiteter. lInvan tre år förflutit, uttopade han, skall handelsfriheten vaka verldshandelns herrskarinna, likasom hon redan nu är herrskarinna i Puropa. Hrr Buffet och Louvet, finansoch handelsministrarte, visade sig alls icke vuxna Rouher på detta fält. Isynnerhet var den förres försvar för regeringens nyligen vidtågna restriktiva åtgärder i afseende på in förseln af jernoch bomullsvaror så latnt och matt, att finansministern måste skynda honom till hjelp. Det tros att Louvet i följd häraf kommer att afgå. De gamla ministrarne äro på detta fält vida ofverlägsna venstra centern, som i denna fråga går under Thiers och Brames ledning. Uckså gör Forcade, den nye deputeraden för Tarn-etGaronne-departementet, redan ingen hemlighet af att han på detta handels-politiska fält tänker skapa sig en ny position. Den protektionistiska rörelse, som Ryligen gaf sig tillkänna bland skeppsredarne i Bordeaux, har äfven spridt sig till de andra större handelsplatserna. Journal de Havre berättar, att alla sjöstäderna skola till lagstiftande kåren ingifva en gemensam fråmställning om revisionen af lagen om handelsmarinen. Havre, Marseille, Bordeaux, Cette, Dieppe, Bayonne m. fl. sko!a redan afgifvit energiska förklaringar i detta hänseende. Bland de gamla namn från perioden 1848— 1851, som åter dyka upp, är äfven general Changarniers, I likhet med den gamle Dufaure har han varit mycket verksam att styrka regeringen i hennes politik vis å vis Rochefort. Thiers hade i början uttalat sig mot åtalet, men på regeringens förklaring att hon gjorde saken till en kabinettsfråga lofvat henne sitt understöd. Som man ser, skrifver en korrespondent till Independance, är det hela den gamla Rue de Poitiers, som kommit till kabinettets undsättning. Hon utgöres till stor del af samme män, som voro så olycksbringande för Julidynastien. Man vet också, hvilket farligt stöd 1848 års republik erhölli dessa samma politiskä personligheter, det må nu ha varit deras afsigt att leda henne eller under hand arbeta på hennes undergång. Det är ej hos sådana bundsförvandter som ministeren Ollivier skall kunna finna stöd för sin ötvertygelse att han ej genom åtalet mot Rochefort beträdt en falsk väg. I sitt talisenaten vid besvarandet af interbnonen om regeringens inre politik yttrade livier att han ej ämnade föreslå märernas utväljande af municipalråden, utan tillsvidare endast framlägga ett senatsbeslut, som förklarar, att frågan om märernas tillsättande är en fråga af legislativ och icke af konstitutionel natur. I afseende på den väckta frågan om delningen af den kvistitterande makten mellan senaten och lagstiftande kåren, förklarade han, att regeringen vore besluten att i denna fråga ej företaga någonting annat än i öfverensstämmelse med senaten. Ledru Rollin väntades i går till Paris, Ryktet att han skall uppträda i rättegången mot Pierre Bonaparte är förtfarande gängse i Paris, såsom al ett af våra telegram visar sig. Under den skarpa splittring som inträdt mellan de båda fraktionern. af det Cislei thanska kabinettet i Österrike har rilkskansleren Beusts kbållning varit föremål för bittra anfall från centralist-partiets sida. Man har beskylt honom för hemligt firståhd med det federalistiska, met Decemberförfattningen fiendtliga partiet. Med anledning häraf hade bandelskammaren i Reichenberg, hvars representant v. Beust är på böhmiska landtdagen, till honom aflåtit en adress, hvari hans komrmittenter be honon förklara sig öfver dessa rykten, — Grefve Beast har nu svarat derpå i ett bref till handelskammarens president, hvåri han bland annat yt rar: Målet för mina önskningar är intet annat än försoningen mellan alla under kejsarens Spira lefvande folk, hvilka med samma b-rättigande, samma trohet. och lika bepröfvad tapperhet tillhöra riket, Att jag skulle kuonat tro mig uppnå detta mål genom att gifva författningen och det tyska elementet till pris, är en tanke, som endast under intryck af rykten af det förkastligaste slag kunde uppstå.v Om ställningen i Militärgränsen meddelar Pesti Naplo följande korrespondens: Här anser man allmänt bocchesernas underkastelse blott för en trolös komedi, för att med förs nyad kraft börja upproret på nytt när tiden och förberedelserna tillåta resningens utsträckning till grannfolken. De missnöjdas förboppningar äro ej det minsta rubbade. Af befolkningen äro endast gubbar, qvinnor och barn hemma, De vapenföra äro ännu allesammans borta. sAgitatorernas verksamhet här i Militärgränsen har ej det minsta afjagit, utan snarare stegrats, och man påstår pestämdare än någonsin, att det när våren kommer skall. bryta löst. Baierns landtdag öpnades förl. måndag. Dess sammanträde är denna gång af mer än vanlig vigt i anseende till den spända ställning, hvari de bäda partierna stå till hvarundra i-afseende på förhållandet till NordTyskland. Som bekant, yrkar det s. k. pariotiska eller ultramontana partiet på ett trängt vidhållande af Baierns avtonomi, me. lan de nationalliberala lika ifrigt arbeta på en öreniog med Nordtyskland. Denna spänning kas derigenom att båda partierna äro temligen emnstarka. De förliden höst hållna valen åfvo, som man erinrar si-, till resultat att epresentanthuset saknade jemnt lika många f båda Tartierna. Vid de nya valen har vervigten visserligen stannat på ultramonahernas sida, tnen endast med sex röster. Inder dessa förhållanden motsåg man med pänd väntan konungens tröntal, hvilken man jet med sina personliga sympatier tillhöra let natiönalliberala partiet. I trontalet heÅr AÅat un mina nda Jaso JANE Tar mng