Aftonbladet – 20 januari 1870, sida 2

ARR EE BEATA TEE —— — brådskan. gått ombord. på oriktig båt! Hur skall jag nu bära mig åt? ; Vi ska höra med kapten), tröstade Nicke osodmodigt aom inte det går an att komma intill Wermdö, den är strax förut. Ack, ja, om ni ville vara så god, så blefve. jag er evigt tacksam! och hon såg på Nicke med en blick som gick honom direkte ner i hjertat, och kom Bonom att glömma sin vanliga försigtighet. , Han skyndade: genast till kaptenen, men denne förklarade Helt Kort och godt att det var omöjligt, men att fruntimret kunde om hon hade lust, stiga i land vid Hasseludden, och sedan gå till Gustafsberg, det vore bara n timmas väg, och en förbaskadt vacker väg till på köpet, försäkrade kaptenen. Ja, men inte kan ett fruntimmer gå så ångt!, menade: Nicke betänksamt. Nå så kan hon se upp en annan gång lå, förklarade kaptenen helt kort, i det han vände Nicke xyggen för att i stället se till stt han gick klar för en Roslagsskuta som ride sig upp med en vedlast. icke tyckte visserligen att det der icke var särdeles artigt sagdt af kaptenen; men han visste också att ångbåtskaptener i allmänhet iro litet korta om hufvudet, och detta isynerhet när en skata kommer i vägen för lem. Han ansåg: det således icke vara skäl utt spilla några vidare ord på sjöbjörnen, stan gick i stället tillbaka till den unga kända. ; Nå, går det an att komma ombord på Wermdö? frågade hon oroligt. ! Nej, det lär inte gå för sig... men i stälet lär det kunna gå an att komma i land id Hasseludden, fast det sedan är en bit itb. gm ;