Ulric de Fonvielle erkanner a sin sida, att han haft med sig en revolver, som! dock legat i ett fodral, s amt en käpp med värjklinga. Victor Noir hade varit alldeles obeväpnad, oaktadt brodren Louis, då de skildes på morgonen, rådt honom att förse sig med: en revolver, då besöket gälde en person med en så ökänd vildsinthet som prins Pierre. Prinsen har för några månader sedan gift sig med en snickardotter. Auteuil, dit han dragit sig tillbaka och der han lefvat temligen obemärkt, är en liten köping vid ena ändan af Boulogne-skogen, som ännu för tio år sedan blott var en by, men då införlifvades med hufvudstaden. En mängd parisare ha der vackra villor. Den agitation hvari hufvudstaden befann sig dagarne närmast efter mordet skildras som oerhörd. Äfven de beslutsamma mått och steg regeringen vidtog förblefvo att börja med utan verkan. Kejsaren erfor händelsen i det ögonblick han återkom från ett jagtparti i Rambouillet. Han bleknade, och gaf strax befallning om prinsens häktande. Ollivier hade dock redan, utan att inhemta kejsarens vilja, gifvit order derom. (Oförklarligt blir dock, under sådana förhållanden, huru prinsen i fyra timmar kunnat vistas i frihet i sitt hem och slutligen nödgats arrestera sig sjelf.) Vid middagen i Tuilerierna gick det ytterst dystert till, och kejsaren drog sig mycket tidigt tillbaka i sina inre rum. Kejsarinnan, ehuru ingen vän till sin gemåls frände, hade dock mycket noga tagit reda på alla omständigheterna och dervid uttryckt sin beundran öfver prinsens mod. Man väntar, att Haute cour de justices anklagelsekammare skall i dag-eller i morgon fälla utslag, huruvida anledning finnes för hand att ställa prinsen under åtal. Uttalar sig kammaren, som väl sannolikt är, för anklagelsen, skall domstolens andra afdelning, domskammaren, sammankallas. Äfven denna afdelning består af fem medlemmar af kassationsdomstolen. Som jury fungerar här den så kallade höga juryn, bestående af 60 medlemmar, uttagna. genom lott bland departementernas generalråd. I denna jury kan dock ingen minister, senator, deputerad eller statsråd sitta. Man antager, att för juryns utseende och inkallande skall utgå flera veckor, så att ransakningen först i början eller i medlet af Mars torde kunna taga sin början. President i anklagelsekammaren är kassationsdomaren Oms; och allmän åklagare den kejserlige prokuratorn Grandperret. Tisdagsmorgonen innehöll La Marseillaise en ytterst häftig, af Rochefort undertecknad, artikel. Som det är denna, som gifvit anledning till regeringens begäran hos kammaren att få ställa Rochefort under åtal, återgifva vi den härnedan: Mord begånget af prins Pierre Napoleon Bonaparte på medborgaren Victor Noir. Mordförsök begånget af prins Pierre Napoleon Bonaparte mot medborgaren Ulric de Fonvielle. Jag har haft den svagheten att tro, att en Bonaparte kunde vara någonting annat än en mördare! av har vågat föreställa mig, att en duellvore möjlig i denna familj, der mordet och det försåtliga öfverfallet äro tradition och vana. Vår medarbetare PaschallGrousset har delat min villfarelse, och vi begråta i dag vår stackars, kära vän Victor Noir, mördad af banditen Pierre Napoleon Bonaparte. Det är nu i aderton år Frankrike befinner sig i händerna på dessa lönnmördare (coupe-jarrets), sort, ej nöjda med att nedskjuta republikanarne på gatorna med kartescher, locka dem i gemena snaror för att mörda dem. Franska folk, kan du då inte fatta att det nu är nog ? Med anledning af prins Pierres berättelse om förloppet har Ulric. de Fonvielle i La Marseillaise afgifvit en ytterligare förklaring, hvari han på det bestämdaste vidhåller sin förut afgifna berättelse. Jag förklarar på min heder, min heder, hvarpå ingen någonsin tviflat: Det är osant, att Victor oir eller jag förolämpat, hotat eller slagit Pierre Bonaparte, Det är osant, att jag hotat mördaren med min pistol, ty jäg hade då detta vapen inneslutet i sitt fordral i min paletötficka: det var först då vilden rusade på mig och blott på några stegs afstånd ifrån mig afsköt ett skott, som jag hann få fram mitt vapen. Är det ej klart, att om jag haft min revolver det ögonblick då mördaren sköt på Noir, jag visserligen måhända ej skulle lyckats rädda min vän, ty dertill var anfallet alldeles för oförmodadt; men åtminstone hämnats honom På stället? Ar det också ej obestridligt, att om jag haft Pierre Bonaparte för mynningen På min revölver, han först skulle försvarat sig emot mig och ej tänkt på att skjuta på Victor Noir, som var obeväpnad? Det är osant att mitt finger fastnat i låset på min pistol. Att jag ej sköt på honom, som med en: otrolig vildsinthet anfallit min olycklige vän och mig, kom sig deraf, att jag ej kunde komma ut genom den dörr, hvarigenom vi inträdt, emedan mördaren bevakade den, och jag således endast hade två syften, att spara mina skott, för att kämpa för mitt lif för den händelse jag ej skulle finna någon utgång och att endast skjuta i yttersta nödfall, för att man ej skulle kunna anklaga mig att ha först anfallit vår angripare. Betäckning bakom fåtöljen sökte-jag endast för att kunna ta-upp-minrevolver ur fodralet och spänna honom. Det är osant att jag ett enda ögonblick varit arresterad. Det är osant, att käppen med dolkklingan var i Victor Noirs händer. Han tillhörde mig, och jag höll honom jemte min hatt i min venstra hand, medan jr med den högra räckte Pierre Bonaparte hr Paschal Groussets bref. Det är osant, att Victor Noir var beväpnad. Den stackars gossen hade, liksom jag, sin hatt i handen, hvilket på ett ovederläggligt sätt bevisar, att vi ej kunnat ha våra händer nedstuckna ifickorna. Alla de som afgifvit en mot dessa förklaringar stridande berättelse ha ljugit. . I lagstiftande kårens session tisdagen uppläste presidenten en skrifvelse från generalprokuratorn Grandperret, hvari han begärde kammarens tillstånd att få åtala Rochefort med anledning af artikeln i La Marseillaise för samma dag på morgonen. Kåren besluIter att nedsätta en kommission för att afge yttrande härom. Till ledamöter i denna kommission äro valda Burin des Rosiers, Dousnel, Aylies, Bourbeau, Reille, Roulleaux-Dagage. Seneca, Prax-Paris och Nogent St.-LauTrens, nästan allesammans tillhörande högern TUnder sådana förhållanden var ett tillstyrTkande utlåtande redan från början gifvet I Som telegrafen redan berättat, har kommissionen äfven uttalat sig för åtals anstälHlande. Frågan har sannolikt i dag förevarit li kammaren. Venstern antogs med säkerhe komma att bekämpa utskottsförslaget, och några medlemmar af venstra centern skull föreslå en resolution att kammaren, i förtroende till ministerens vaksamhet och fasthet KAL mon Hoten nt KRA ma VSK handa 4illåtol